Politiken som förstörare av Goda Förutsättningar

I den jämförande undersökningen EU vs. USA har Fredrik Bergström och Robert Gidehag, båda vid Handelns Utredningsinstitut, gjort en jämförande välfärdsstudie mellan dessa regioner.

Det är i mina ögon sammantaget en hopplös läsning vad det gäller den europeiska eftersläpningen i välfärd kontra USA. Vi förväntas nästan acceptera förklaringen att det åtminstone är bättre att vara fattig i europa än i ett fattigt land.

Den korta och enkla förklaringen till varför vi européer kommer att få ha det så här i våra liv om inget görs beror, enligt Gidehag och Bergström, delvis på höga skatter, statligt drivna jämlikhetsprogram och förmodligen en av de viktigaste skillnaderna, den att amerikanerna jobbar på sina jobb och inte på sin fritid som den genomsnittlige europamedborgaren gör (eller snarare tvingas göra).

Om EU vidtar nödvändiga åtgärder idag för att gå samma väg som USA mot ökat välstånd för sina medborgare kan vi möjligen köra ikapp dem om en två – tre generationer, enligt Gidehag/Bergström, och det är väl att se det från den ljusa sidan.

Med sådana levnadsvillkor är det inte konstigt att den svarta sektorn frodas i ett Europa med minst lika stor arbetsvilja och välståndspotential som USA. Vi bygger vårt samhälle på våran fritid för på vår underbetalda arbetstid har vi inte råd att tillbringa någon längre stund.

Nu är ju USA en gång landet vi alla älskar att hata för alla upptänkliga ondskefullheter på dennna jord, så det krävs nog som sagt några generationer innan alla vidskepligheter tvättats bort om det stora landet i Väster och om vad europa kan, vill och måste göra för att inte snöpligen halka efter när omvärlden kör förbi.

Alla skall med i välståndsräjset, var det, va? Nä, just det, det var att alla skulle med i det socialistiska, skattefinansierade fattigdomsräjset, så var det ju, just det. Men om ingen arbetar … , … om allt färre arbetande skall försörja allt fler som inte arbetar, så blir det ju mindre … och då …!?

Äähh, vad sjukt, det krävs en LO-ekonom för att få ihop en sån ekvation. Så för er dynamister och dom som ännu inte fullständigt förirrat sig in i de röda ideologiernas politiska träsk av receptlösningar och andra verklighetsfrånvända helhetslösningar (gäller för borgarna också för all del, teknokrat som teknokrat, hudfärgen på en teknokrat spelar ingen roll) finns det ytterligare upplysande läsning att ta del av och om Robert Gidehag.

Den här Dagen i historien

Det är idag 61 år sedan IMT startade sina rättegångar i Nürnberg (de pågick även i Berlin, start 1 Oktober 1945) mot Nazi-Tysklands ansvariga ledare.

Det var 24 av de mest betydelsefulla Nazistiska ledarna som stod anklagade för dels Deltagande i konspiration för fullbordande av brott mot Freden, dels Planering, påbörjande och utförande av aggressiva krigshandlingar och andra brott mot Freden, dels Krigsförbrytelser och Brott mot Mänskligheten.

Professor Emeritus i Oceanografi: fördelar om Klimatet förändras

Så var det då dags för en kättare att komma till tals igen. Professor emeritus i Oceanografi, Gösta Walin, tror inte på klimatlarmen. Han är till och med så fräck att han säger att det kan innebära vissa fördelar om klimatet förändras.

Kalle i Bagarmossen måste ju bli förvirrad, alltså…nu är det då f…hur…nä men,…De e mycke’ nu…

Detta är dock oerhört sällsynt läsning i den svenska klimatförändringsreligionens namn. Här är det meningen att en och samma uppfattning skall piskas in i varje medborgare…Alla skall med! Har ni hört den förut? Medborgaren tige i församlingen!

Hur skall nu alla skattekrävare till politiker kunna finansiera sin mandatperiod, både ekonomiskt och moraliskt, när de inte längre kan beskatta bort människans undergångsbetingade levnadssätt och energiförbrukning och hävda att den måste upphöra för att det leder till undergången.

Svenskan skall väl ha all heder av att de åtminstone har en sällsynt artikel med någon som uttalar sig skeptiskt till hela masspsykosen kring att klimatet förändras helt och hållet på grund av människornas aktiviteter.

Att hela grunden för dessa politiserade forskares klimatmodeller (IPCC t.ex.) är helt felaktig, enligt många forskare, ignoreras fullständigt när kritiken framförs. Det är bara att Googla sig fram så hittar du hur mycket som helst som ifrågasätter den rådande konsensusforskningens datoriserade klimatscenarier…vars alla resultat leder till katastrofens rand.

Som om konsensus skulle tas för intäkt för nånting inom forskning. Det är bara politiserade miljömuppar som kan vrida till verkligheten på det viset.

Den som sedan har ytterligare lite perspektiv på historien, och då forskningshistoriens stora paradigmskiften i synnerhet (sök på Google!), så lägger man tydligt märke till att det knappast är där det råder konsensus om hur verkligheten förhåller sig som de banbrytande upptäckterna görs.

Avslutningsvis vill jag bara säga: Follow The Money! Nä, rättelse. Follow Yours and my Money!

Extrema Välfärdsprogram?

Artikeln ”Who Is an Extremist?” av The Future of Freedom Foundations grundare Jacob G. Hornberger, menar att Libertarianer ofta uppfattas som extremister av dom som konfronteras med deras uppfattningar för första gången, innan de hunnit göra egna reflektioner av detta nya tänkande (ja, jag tar mig friheten att kalla det så).

Hornberger gör en liknelse med dagens Amerika och 30-talets Nazi-Tyskland angående alla välfärdsprogram för att visa hur relativ denna term ”extremist” egentligen är och hur avhängig den är den tid i vilken den formuleras och uttrycks.

Nazisterna hade också en uppsjö av allsköns statliga intervenerande välfärdsprogram. Nazisterna stod för följande ekonomiska policy: Socialförsäkringssystem, allmänna skolor, offentliga utgifter, statliga arbeten, ett statligt finansierat vägnät, en Centralbank, papperspengar, ekonomiska restriktioner, statlig inblandning eller rent av partnerskap i näringslivet, arbetsregleringar (särskilt aktuellt i dagar som dessa), kontroll av invandringen, beskattning, allmän värnplikt, ett stort militär-industriellt komplex.

De flesta människor idag skulle med lätthet påstå att den regering som leddes av Adolf Hitler på 30-talet var extrem och då avses inte bara deras rasideologi och judefrågan.

För detta är ju precis de värderingar som Amerika och för den delen de flesta västerländska demokratier idag anser vara helt godtagbara inslag i styret av ett land och dess befolkning. Varför anses det extremt när det gällde Nazi-Tyskland men helt acceptabelt i dagens samhällen?

Hur kan dessa politiska ekonomiska program vara Nationalsocialism i en tidsera men i en annan representera medborgerlig Frihet och ett Fritt näringsliv? Den underliggande filosofin bakom dessa välfärdsprogram är väl densamma, frågar sig Hornberger.

Därför är det så underligt att Libertarianer framställs som extremister idag när de vill göra sig av med dessa sociala program som nazisterna förespråkade på 30-talet.

Idag inbillas vi för allt vad maktetablissemangets tyger håller om att vi lever i den friaste och bästa av världar och det kan knappast bli bättre.

Därför menar han att problemet för vår tids hyllare av Nationalsocialism är så ofantligt mycket större då 30-talets tyska medborgare åtminstone visste att de levde i en NationalSocialistisk Stat. När folk vet att de är ofria finns det åtminstone hopp om att de skall slänga av sig sina bojor.

Därför finns även lösningen alltid nära till hands för dessa människor så fort det går överstyr eller felar med de Statliga åtgärdsprogrammen. Då ropar etablissemangets lobbygrupper på ännu mer och större statliga institutioner och ekonomiska tillskott för att inte låta fiendesidan få tolkningsföreträde.

För den som är det minsta PÅ i sociala eller politiska spörsmål borde dessa frågor ge upphov till visst huvudbry, menar Hornberger.

Frid vare över hans minne

Milton Friedman, 1912 – 2006. <<Läs mer här>>

Riktig Litteratur

———————————–

”Literature is not conformism, but dissent. Those authors who merely repeat what everybody approves and wants to hear are of no importance. What counts alone is the innovator, the dissenter, the harbinger of things unheard of, the man who rejects the traditional standards and aims at substituting new values and ideas for old ones. He is by necessity anti-authoritarian and anti-governmental, irreconcilably opposed to the immense majority of his contemporaries. He is precisely the author whose books the greater part of the public does not buy”

———————————–

– Ludwig von Mises, The Anti-Capitalistc Mentality, s. 52

Paradigmskifte inom klimatforskningen

Klimatologen Dr. Patrick J. Michaels vid University of Wisconsin-Madison har en annorlunda syn på det här med klimatet. En mer nyanserad syn. Han tycker också om miljön och vill värna den.

Måste vara en hemsk kille som inte odelat hyllar de anti-kapitalistiska miljöalarmisternas påståenden. Undrar vem han är köpt av? En sån kättares åsikter och teorier hittar förmodligen aldrig in i de välkammade, miljöreligiösa morgontvsofforna.

Han säger att de närmaste tio åren kommer kärnproblematiken inom forskningen att förändras. Forskarna kommer då istället att fråga sig varför jorden inte värmdes upp mer än den gjorde – inte att den värmdes upp.

Forskningen kommer även på sikt att gå över till att handla om den Robusta Jorden och inte längre handla om det moderiktiga forskningsfält som miljölobbyn nu i decennier försökt ympa in i oss om Den Känsliga Jorden.

Förändringar i klimatet och i jordens tillstånd är ett naturligt tillstånd. Själva villkoren för jordens existens stavas Förändring.

Att en samvetlös och i många stycken ignorant mediakår och självrättfärdigande parlamentariska socialister går hand i hand i klimatdebatten är en skamfläck vad gäller massmanipulation av skattebasen i samhället (medborgarna).