Politikens valkyria, den lockande socialismen

Both socialism and environmentalism also share an unshakeable belief in their own infallibility, which further ramps up their attractiveness. Both dismiss their opponents as either ignorant (‘falsely conscious’) or in bad faith, and they are both reluctant to allow counter-arguments, evidence, or logic to deflect them from the urgent pursuit of their proffered solutions. Although they both ground their claims in ‘science,’ their appeal is as much emotional as rational, and both take themselves so seriously that they lose any sense of irony.

Rockstars fly around the world in private jets to perform at sellout stadium concerts demanding action on global warming, and indignant youths coordinate anti-globalisation protests using global communication networks.Boring capitalism cannot hope to compete with all this moral certainty, self-righteous anger, and sheer bloody excitement.

Where is the adrenalin in getting up every day, earning a living, raising a family, creating a home, and saving for the future? Where is the moral crusade in buying and selling, borrowing and lending, producing and consuming? The Encyclopædia Britannica describes ‘soul music’ as ‘characterised by intensity of feeling and earthiness.’ It is in this sense that capitalism is soulless, for although it fills people’s bellies, it struggles to engage their emotions.

I den tänkvärda och synnerligen intressanta artikeln ”Why Capitalism Is Good For The Soul” visar Peter Saunders att det är inte lätt att alltid försvara Kapitalismen mot den lockande och inspirerande socialismen som lovar guld och gröna skogar…men aldrig levererar.

Saunders menar att svårigheten består i att kapitalismen saknar det romantiska skimmer som socialismen, fascismen eller miljörörelsen besitter. Det beror på att Kapitalismen inte har något självpåtaget uppdrag att identifiera lämpliga samhällsdrakar att slakta, den utmålar inga grandiosa framtidsutsikter och samhälleliga receptlösningar som inte är förankrade i verkligheten.

I det öppna marknadssystemet går sådana utfästelser nämligen inte att göra eftersom framtiden där beror på miljarder människors egna sökande efter välstånd och lycka.

Saunders fortsätter att visa på det märkliga förhållandet att hela världshistorien är fullständigt nedskräpad med exempel på hur socialismen inte levererar och ändå finns det fortfarande dom som höjer på smilbanden inför dess lockelser, oftast dom som aldrig tvingats leva i den socialistiska verklighetens skugga.

If we want to know if capitalism is bad (or good) for the ‘soul,’ it probably makes more sense to approach the question metaphorically rather than theologically. Approached in this way, saying something is ‘good for the soul’ implies simply that it enhances our capacity to live a good life. On this less literal and more secular interpretation of the ‘soul,’ capitalism fares rather well. […] people’s capacity to lead a good life can be seen in the spectacular reduction in levels of global poverty, brought about by the spread of capitalism on a world scale. In 1820, 85% of the world’s population lived on today’s equivalent of less than a dollar per day. By 1950, this proportion had fallen to 50%. Today it is down to 20%. World poverty has fallen more in the last fifty years than it did in the previous five hundred.(11) This dramatic reduction in human misery and despair owes nothing to aging rockstars demanding that we ‘make poverty history.’ It is due to the spread of global capitalism.”

På senare tid har nya intrikata argument mot kapitalismen börjat dyka upp, skriver Saunders, när många socialistiska förespråkare tvingats inse kapitalismens historiska betydelse för de mänskliga levnadsvillkoren på Jorden.

Nu argumenteras det bland annat att kaptalismen har överlevt sig själv, det som förr var nödvändigt för den mänskliga utvecklingen är nu ett hinder för densamma.

En typisk förespråkare för denna typ av argument är Clive Hamilton på Australia Institute. Han menar på fullaste allvar att vi människor aldrig tog tillvara de möjligheter som kapitalismen visade oss. Han menar att vi är för besatta av konsumtion och ekonomisk tillväxt och jagandet efter rikedomar och att det has subverted our search for authenticity and self-realisation. Har ni hört den förut?

Nu kan Peter Saunders se ett visst innehåll i det Clive Hamilton säger. Saunders menar bara att det är ingen anledning för att ge upp kapitalismen som sådan (allt ryms under dess paraply. min anm.).

Taktiken att peka på bristerna i ett imperfekt system, som aldrig utmålat sig att vara perfekt, är inte någon övertygande argumentation för att stänga av tillväxtsmaskinen.

Avslutningsvis pekar Saunders på att intellektuella i alla tider sedan Rousseau attackerat kapitalismen för dess brister att kunna möta De verkliga Mänskliga Behoven. Det är inte sant, så därför undrar Saunders vad det är som upprör dem så.

Enligt, Schumpeter, säger Saunders, så bygger de intellektuella sina karriärer på att kritisera kapitalismen. Det säljer nämligen bra med böcker. Robert Nozick har en annan förklaring och det är att många som har excellerat hela livet i skol- och läromiljöer och till slut nått hierarkins topp inser att deras marknadsvärde inte är så vidare värst högt, där ute i det verkliga livet. Att då se en vanlig handlare tjäna mer än dom blir outhärdligt, ”that generates irreconcilable disaffection with the market system.

Men enligt Saunders levererar ändå Friedrich Hayek den i hans tycke bästa förklaringen till den existerande avsmaken för kapitalismen som förekommer i intellektuella kretsar. Det är så enkelt som att Kapitalismen kränker den intellektuella stoltheten medans socialismen smickrar den.

Humans like to believe they can design better systems than those that tradition or evolution have bequeathed. We distrust evolved systems, like markets, which seem to work without intelligent direction according to laws and dynamics that no one fully understands.

Nobody planned the global capitalist system, nobody runs it, and nobody really comprehends it. This particularly offends intellectuals, for capitalism renders them redundant. It gets on perfectly well without them. It does not need them to make it run, to coordinate it, or to redesign it. The intellectual critics of capitalism believe they know what is good for us, but millions of people interacting in the marketplace keep rebuffing them. This, ultimately, is why they believe capitalism is ‘bad for the soul’: it fulfils human needs without first seeking their moral approval.

Djuplodande enkät om trängselavgifter i GP

Göteborgsposten har startat TV på webben. I dagens sändning har de bland annat ett inslag med rubriken ”Göteborgare för trängselavgifter”.

Åtminstone de 5 personer som tillfrågas är för. Men varför denna fokusering på trängselskatt? Är det det enda våra högavlönade lokalpolitiker kan brainstorma fram som en lösning för att avhjälpa ”getingmidjan” genom Tingsstadstunneln.

Problemet borde kunna avhjälpas genom att bygga mer vägar och bättre vägar. Sätt nån sysslolös politiker på att locka fram mer pengar till det istället. Han kan få vägen döpt efter sig om han känner sig olustig inför uppdraget.

Trängselavgifter i Göteborg är ju enbart en förhalningslösning av idéfattiga politiker.
Bygg motorvägar längre österut förbi Göteborg så slipper skattebetalarna vara beroende av att tråckla sig igenom T-tunneln. Bygg om 45:an till motorväg upp till Trollhättan. Bygg fler broförbindelser över älven mellan vägarna E6/E20 och 45:an.

Men ingen i dagens politiskt korrekta klimathotsdebatt vågar föreslå att vad som behövs är mer, mer, mer och åter mer vägar runt våra storstäder. Det går att bygga motorvägar i våningar till exempel.

Men ur alla hänseenden så kan vi inte stå kvar å stampa med samma genomfarts-infrastruktur i Göteborg som när Tingstadstunneln invigdes 1968, trängselavgifter eller inte. Något handlingskraftigt måste till (helst före år 2100). Vi behöver inga fler byråkrat- och papperskonstruktioner.

Det behövs tyvärr ett vägarnas Miljonprograms-projekt i det här landet men den politiska oviljan (nonsensanledningen: CO2-utsläppen) till alla upptänkliga vägförbättringar när det gäller till-, om- och nybyggen som skulle behöva göras får stå som ursäkt till varför det inte finns pengar till att göra nånting. Så vägarna får istället lappas och potthålslagas och breddas till bristningsgränsen i Göteborg, ständigt och jämt.

Då är det istället enklare att i världens mesta skatteland skinna medborgarna på ytterligare lite stålar i klimathotets namn, trots att det är den lokala luftförbättringen i Göteborg Stad som står som särskild anledning till att man vill införa dessa avgifter. Men det bryr sig inte klimatkramarna om. De passar istället på när såna här tillfällen serveras rätt i knät på dem.

Det är ungefär som med katolikernas gamla avlatsbrev.

”Härmed köper du dig Staden Göteborgs och Planeten Jordens Innevånares förlåtelse för dina begångna och 10 närmast kommande luft- och klimatförsyndelser genom denna trängselavgift, O du syndiga bilist!”

//Hälsningar – Miljö-kyrko-kontoret/Göteborgs Stad

Göteborgare folkomröstar, kanske…

Om socialdemokraterna i Göteborg får som de vill i frågan om trängselavgifter, så blir det inget med den saken förrän de högt respekterade medborgarna fått folkomrösta i saken, säger sossekvinnan och tillika ordföranden för samma parti i Göteborg, Anna Johansson.

Uppmärksamma och privatekonomiskt noggranna göteborgare har säkert hört hur baklänges ekonomin går i Stockholm. Inga pengar där inte till de fina kollektivtrafiksprojekten…som det var sagt. Men ingen är väl förvånad över ännu en ofullständig politisk kalkyl som går om intet.

Mångmiljonkostnaderna för uppbyggnaden av den trafikövervakande infrastrukturen i Stockholm kommer inte att betala sig förrän omkring 2011, rapporterar Ekots morgonnyheter idag.

Tror någon att pengar kommer att flyta in till den politiskt korrekta klimatkultens stadsbussar när den tiden kommer? Tror någon att de administrativa kostnaderna har skjutit i höjden till 2011, eller att någon annan politiskt relevant ursäkt kommit till för att inte ge pengar till trafikprojekt av kollektiv natur?

Vi kan bara sätta hoppet till att klimatet istället gör sin bit i det hela och verkligen gör som politikerna vill när dom nu har gjort sitt och beslagtagit ytterligare lite mer pengar av de hemska bilisterna som leder oss till katastrofens rand.

Vi vet alla vartåt den här politiken strävar. För det är inte svårt att räkna ut vilka i samhället det snart är som endast har råd att köra bil.

Hur som helst, det skall bli intressant att se hur påverkanskampanjen inför göteborgarnas folkomröstning kommer att se ut och hur den kommer att finansieras.

Vågar jag gissa att ord och slagord som ”Alla skall med”, ”klimatsmart”, ”klimatkatastrof”, eller nåt i den stilen kommer att dyka upp?

Vad finns det egentligen att folkomrösta om? Ärligt talat? Har inte politikerna bestämt sig redan? Varför skall vi tro att politikerna kommer att lyssna på de högt respekterade medborgarna nu…om de säger Nej, vill säga?

I en fråga som är så totalt känslomässigt infekterad och enkelspårig och faktaförnekande som klimatfrågan och alla de tusentals klimatrelaterade särintressen som kommer i dess släptåg och pockar på uppmärksamheten att få uppdraget att Rädda Jorden Från Undergång…då skall vi folkomrösta!? Jag trodde racet redan var vunnet, att kon redan stod i spiltan, liksom?

Snacka om skendemokrati. Sån här politik kan endast bedrivas i tider då folkflertalet är mer besatta av sin religiösa tro, gissningslekar och trendriktigt flum.

EXTRA! EXTRA! EXTRA!

HURRA! KUBAS KOMMUNISTDIKTATOR AVGÅR!

CNN World

FOX News

Wall Street Journal

USA Today

The New York Times

L A Times

Chicago Tribune

Svenska Dagbladet

Dagens Nyheter

Tidigt i morse meddelade den statsstyrda tidningen Granma i sin pappersversion att 81-årige Fidel Castro lämnar ifrån sig makten.

Kan detta vara början på befrielsen av det kubanska folket?

En av många kritiska röster kommer från människorättsadvokaten Elizardo Sanchez:

”The most vulnerable part of his persona as a politician is precisely his continued defense of a totalitarian model that is the main cause of the hardships, the misery and the unhappiness of the Cuban people.”

Försvararna av kommunistregimen sjunger på den vanliga refrängen; hur Castro minsann sett till att alla fått utbildning och gratis hälsovård. Givetvis anser jag också precis som dom att det helt missriktade handelsembargot enbart drabbat det kubanska folket.

”What Fidel achieved in the social order of this country has not been achieved by any poor nation, and even by many rich countries, despite being submitted to enormous pressures,”

säger Jose Ramon Fernandez, en kubansk vicepresident. Eeeh, ja, men sen då? Vad har mer hänt på Kubade senste 50 åren? Ja, inte mycket, det vet vi alla.

Men vänta lite. Nu vet jag. Kuba var ju en politisk föregångare på området när det gäller att minska CO2-utsläppen. Inga bilar, inga industrier, inga medborgare som flänger omkring över världen på lättjefulla semesterresor i chartrade skitiga Boeing 747:or.

Genom att förbjuda (eller som man gör i den socialist-demokratiska delen av världen; kreativ beskattning av allt man egentligen vill förbjuda) allt CO2-relaterat man kan tänka sig i mänklig verksamhet så framstår Kuba också som ett exemplariskt föredöme för alla miljömuppar, något eftersträvansvärt rent av.

Nu kan bara tiden utvisa vilken väg kubanerna väljer. Frihet, Dollar, Handel, Utveckling och Välstånd eller fortsatt misär, fortsatt förtryck, fortsatt censur … och en uppsjö andra inskränkningar som följer i diktaturegimens spår.

Evolutionär ansiktslyftning år 2029

”‘We will have both the hardware and the software to achieve human level artificial intelligence with the broad suppleness of human intelligence including our emotional intelligence by 2029. We’re already a human machine civilization, we use our technology to expand our physical and mental horizons and this will be a further extension of that. We’ll have intelligent nanobots go into our brains through the capillaries and interact directly with our biological neurons.”

 – – – – – – –

Ray Kurzweil, medlem i US National Academy of Engineering

Människa och maskin kommer att smälta samman för att förbättra vår hälsa och öka vår intelligens.

Ray Kurzweil är en av 18 ”inflytelserika tänkare” som valts ut för att definiera och peka ut de stora teknologiska utmaningarna som mänskligheten står inför i det tjugoförsta århundradet.

Life-science och framtiden

”But as a scientist, don´t you have any evidence to worry about GM foods? – I have no evidence at all to worry about it. None of the questions that have been raised about GM foods are really serious issues from a scientific point of view. ”

   – – – – –

– David Baltimore, Nobelpristagare i medicin 1975

Indian Express Shekhar Gupta pratar med David Baltimore (just det, den Baltimore. Läs om Baltimore-affären) om de viktigaste framstegen inom biologi och bioteknik de senaste 30 åren, Baltimores eget livslånga arbete och vilken framtid kompassen eventuellt pekar ut för forskningsgrenen Life-Sciences.

På frågan om vad Baltimore anser vara de viktigaste genombrotten hittills så tycker han att det är en svår fråga, men säger ändå att de enorma framstegen sedan 60-talet inom cancerforskningen hamnar högt på listan.

Tre andra stora framsteg rör genombrott i kunskapen och förståelsen av DNA och RNA (Baltimores specialområde).

Baltimores önskningar för framtiden placerar givetvis lösandet av cancerns gåta överst. Samtidigt påpekar han att det är ett enormt komplext forskningsområde eftersom cancer inte är en sjukdom, det är hundratals.

Genterapi som behandlingsform ser han som en enorm möjlighet. Han vill även sträcka ut bioteknologin till andra forskningsdomäner som energiområdet så att vi kan lära oss att lagra solenergi på effektivare sätt.

Han ser även Genetiskt Manipulerad mat som en annan stor möjlighet för att ta fram näringrikare föda.

Gupta blir givetvis nyfiken på Baltimores tvärsäkra attityd och inställning till användandet av GM-mat. Han undrar vad Baltimores tänker angående den allmänna rädslan och fobierna kring GM-mat?

”-I think it’s people holding on to the past. I just think people have a visceral worry about the future and it comes out sometimes and GM food is one place where worries about the future have focused.”

Baltimore vill även som en sista förhoppning inför framtiden se att forskarna kommer på åldrandets gåta.

Pratstunden rundas av med några frågor kring det som för dryga tio år sedan kallades Baltimore-affären. Baltimore var professor vid den tiden och ställde upp för en mindre känd japansk-brasiliansk forskarkollega som invandrat från Sao Paolo eftersom han ansåg att det inte var någonting som var fel, helt enkelt.

Avslutningsvis rekommenderas att verkligen läsa länken ovan som leder till en artikel i Forskning och Framsteg och som verkligen visar vad som händer i kulturkrocken mellan personliga känslor (!?), vetenskapen, journalistik, politik och juridik.

Staten och Naturen i den sköna, rätta föreningen

”The fascist conception of life stresses the importance of the State and accept individuals only insofar as their intrests coinside with those of the State. Fascism is opposed to classical liberalism which denies the State in the name of the individual.

Fascism reasserts the rights of the State as expressing the real essence of the individual. The maxim that society exists only for the well-being and freedom of the individuals composing it, does not seem to conform with nature´s plans. If classical liberalism spells individualism, then fascism spells government.”

– – – –

– Benito Mussolini