Vänsterflumfestival till Sverige

European Social Forum låter ambitiöst …och pretentiöst. Tyvärr är det falsk marknadsföring.

Det borde snarare heta European Socialistic Forum. Hur som helst kan alla Malmöbor se sig förärade att få härbärgera denna flock människor i sin kommun i slutet av september.

Festivalen skall bland annat diskutera den ”rådande världsordningen”, och hur man kan rasera denna då får man väl förmoda.

Lisa Abramovicz, generalsekreterare på Svensk-Israelinformation, ger sin syn på detta världsförbättrarforum:

Festivalen erbjuder flera bisarra och obehagliga inslag. T ex finns det ett ämne som heter ”Freedom struggle is not terrorism” Där står bland annat: The panel will discuss how Imperialism and Zionism use terror lists and so-called anti-terror legislation to weaken and liquidate liberation movements, left wing organisations and solidarity groups – and how this is happening in countries like Palestine, Basque Country, Colombia, Greece, Turkey, Belgium, Denmark etc. […] De svenska organisationer som är företrädda i ESF 2008s styrelse är bl.a. ABF, Attac Sverige, Föreningen Ordfront, Handelsanställdas förbund, LO-distriktet i Skåne, SSU Skåne, Svenska Transportarbetareförbundet och Ung Vänster. Jag är inte direkt förvånad men undrar ändå om dessa organisationer är helt medvetna om de mer bisarra och konspiratoriska inslagen i denna festival och vad de i så fall tänker göra åt dem.

Tyvärr kommer det att i kritikens kölvatten på denna festival dyka upp försvarare av såna här tillställningar som kommer hävda att de drar till sig allsköns folk och åskådningar och även solen har fläckar, men överlag älskar vi alla varandra. Tyvärr riskerar granskningen och kritiken utebli i vårt lilla kungarike av kända anledningar.

Michael Albert skall tydligen vara nåt slags guru i dessa sammanhang. Han gör uttalanden i stil med det här:

Både kapitalismens konkurrensdrivna marknader och kommunismens centralistiska planekonomi har visat sig fullt kapabla att industrialisera och effektivisera produktionen av varor. Men de bygger samtidigt på principer som befäster orättvisa skillnader i samhället: inom kapitalismen mellan de som har och de som inte har, inom den kommunistiska planekonomin mellan de som bestämmer och de som lyder. Idén med deltagarekonomi är i stället att skapa ett klasslöst, demokratiskt och rättvist samhälle. – Deltagarekonomi är egentligen inte särskilt komplicerat eller svårbegripligt. Men det är ett helt nytt sätt att se på ekonomi, och därför har många svårt att förstå vad det handlar om. I regel har arbetare lättare att förstå och sympatisera med idéerna, men jag kan förklara deltagarekonomi för en läkare i flera timmar, och han skulle ändå inte förstå vad jag pratar om. Han kan varken förstå eller acceptera att han åtnjuter en ställning i klassamhället som är orättvis.

Givetvis har Albert och liknande profeter sina alldeles egna förklaringar och receptlösningar på hur allt skall ställas till rätta. Att världen består av fler människor än de just närmast upplysta kring gurus av det här slaget verkar enbart uppfattas som en besvärande (demokratisk) omständighet.

Det verkar enbart vara tillfredsställande för dessa människor att gå omkring i allas andras kapitalistgenererade välfärd och hoppas på att slutligen få köra ner sin moral i halsen på oss andra, oavsett vilka medel som tas i bruk. Deras mantra är ju Alla Skall Med!

Gudsbeviset

Orkanen Gustav är beviset vi alla behöver, enligt Michael Moore, för att förstå att det finns en Gud i himlen som rår över människan och hennes gärningar och bestraffar de orättfärdiga.

Nu vill han förkunna Guds existens till alla de som ännu icke äro Gudfruktiga i tillräcklig utsträckning. Bloggarna The Autopsy och Hot Air har snappat upp Moores förkunnelse på MSNBC.

Vet Michael Moore kanske också varför Gud riktar in sina bestraffande orkaner på just USAs Gulfkust? Givetvis är Moore för smart för att inte inflika att han inte önskar se att någon dör. Han vill bara se Gud utföra sitt verk genom att förse New Orleans-borna med lite demoraliserande ödeläggelse som sen kan utnyttjas i politiska syften.

Strategisk McCain

”She is a hunter, pilot and lifetime member of the NRA, and she was runner-up for the Miss Alaska title, won Miss Congeniality in that contest, and plays the flute. Enough said.”

/- kommentar från CalipHater på Little Green Footballs

McCains val av Alaskas guvernör, Sarah Palin, verkar förvåna många konstaterar jag efter att ha lyssnat på CNN och ett kommentarsvep nu på lördagmorgonen. Svepet sträcker sig från pensionärer över medelklassamerikaner till bloggare och politiska proffstyckare.

Det borde inte förvåna dom som har till yrke att kommentera den politiska vardagen. Man kan tycka vad man vill om McCains politik men någon dumskalle är han inte.

För republikanerna gäller att ena och samla trupperna och dra in röster. Det åstadkommer han nu dels genom att tillfredsställa de kristna genom Palins Pro-Life hållning. Vänstern (demokraterna) kommer givetvis att trycka hårt på att hon dessutom är kreationist. Visst är det besvärande ur vetenskaplig synpunkt men det är som en kommentar på LGF säger: ”I don’t think it will be an issue. What they will attack and with vigor are her anti-abortion beliefs.”

Hon liksom McCain har en anti-korruptionsagenda, sånt gillar alla och sen tilltalar det här valet av vicepresidentkandidat de som vill se mer kvinnor i toppolitiken, hon är en Coming Woman och hur oväsentligt det än borde vara inom politiken så ser Sarah Palin bra ut.

Hon tar sig bra ut i media, hon är vältalig, hon ger ett intelligent intryck (!). Alla dessa faktorer inräknat så drar det till sig uppmärksamhet från media såväl som från folket. Maximalast mediaexponering i en amerikansk presidentvalskampanj är skillnaden mellan att vinna eller försvinna.

Tyvärr kan man nog även lite krasst konstatera att budskapet blir till tröttande plattityder ju längre mediaexponeringen håller på och därför spelar faktorer som utseende en större roll i politiken än vad vi ibland vill medge, men hur som helst, sammantaget så har USAs kommande president helt enkelt gjort ett perfekt val av vicepresident.

Hennes utrikespolitiska oerfarenhet borde inte ha någon avgörande betydelse för vicepresidentämbetet. Folk röstar ju trots allt på den de vill se som president. I jämförelse kan man ställa Obamas oerfarenhet på samma område (vojne, vojne) …och han kan eventuellt komma att inneha USA:s högsta ämbete om några månader.

—-

Pamela Gellar på bloggen Atlas Shrugs har sin syn på McCains val av vicepresidentkandidat, ”It’s bold, it’s brash …..CHANGE indeed. I say Obama is toast.

Du är avlyssnad

I massavlyssningens tidevarv där alla är misstänkta tills motsatsen bevisats kan det kännas lite kallt och trevande att ge sig ut på Internet (tänk om…) och surfa vilt av ren nyfikenhet.

Hav dock förtröstan käre nätsurfare och informationstörstiga medborgare, det finns en livlina. Den består av ett litet program som integreras med Firefox webläsare. Det är fri programvara med s.k. öppen källkod så det får användas av vem som helst.

Klickar du sen på symbolen ”FRADAR” så får du mer information om den osäkra IP-adressen. Informationen åtföljs dessutom av små artikelutdrag ur FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

—-

Efter ett tags användande tvivlar jag dock på programmets förträfflighet. FN-artiklarna ger mig mer kunskap och information än vad de ”osäkra” IP-adresserna gör.

Fy fan, vad bra skrivet

[…] Tjänstemannen vill egentligen inte ha ett mandat, han vill ha en metod. Anledningen är lika enkel som kanske nedslående: med mandat följer ansvar, med metod följer ansvarsfrihet. Därför får vi också en lagstiftning som handlar om metoden, inte om mandatet. Om DNA-register. Om signalspaningsteknik. Inte om att bekämpa brott eller att skydda riket. […] det tekniska imperativet i den moderna rättsordningen: när något blir tekniskt möjligt måste det snart också tillåtas. Vi ser samma sak i upphovsrättsdiskussionerna: den tekniskt möjliga fildelningen tycks kräva en tillåtande upphovsrättsreform – men där stretar de redan besuttna emot. Integriteten däremot saknar samma försvarare, saknar en egen överbyggnad av företag, ekonomiska intressen, organisationer och politiska traditioner. Integriteten är ju det klassiska exemplet på ett alltför lösligt strukturerat särintresse: alla bryr sig men ingen gör något. […]

En som verkligen fattat vad det handlar om, i debatten om Storebrors-Staten, övervakningsamhället, FRA, signalspaning, personlig integritet, medborgerlig frihet, är Nicklas Lundblad, fil.dr. i Informatik.

I artikeln ”Metod finns men inget mandat” tar han etablissemanget på Myntorget i mangrann uppsträckning så det står härliga till.

När han har knådat färdigt framträder en föga imponerande bild av våra ledare och makthavare och skälen för deras verksamhet. Det är förmodligen rädsla som driver på deras kreativitet och maniska tänkande i Försiktighetsåtgärder.

Att angripa problemlösning från ett sånt perspektiv tyder på osäkerhet och moralisk tveksamhet inför sitt uppdrag som politiker och sist men inte minst så är det ett svek mot medborgarna.

Jag kommer inte på det nu men vem var det som sa Det är synd om människan.

Du är vad du forskar

Rubriken är ett taffligt försök att travestera titeln på Anna Skippers program på TV3 ”Du är vad du äter”. Samma sak gäller inom forskning och vetenskap.

I synnerhet gäller det forskning och vetenskap som använder sig av datormodeller som är beroende av input (ihopsamlad mätdata) för att verifiera teorier, ihopsnickrade på ideologisk grund.

Än viktigare är det hur datorprogrammen som skall ta hand om och behandla all den väder- och klimatdata som stoppas in är kodade (programmerade).

Citatet nedan är en kommentar i ett bloggforum som belyser just detta:

Sorry to burst your bubble, but what you claim as “evidence” that global warming – or climate change if you prefer- is caused by man is not evidence. There is an hypothesis which is supported by computer models, but there is still – despite billions of dollars of research trying to prove it – no evidence that climate change is caused by man. The reliablity of the models has always been questionable – due to the fact that there are so many unknowns about climate change – but a recent study has recently demonstrated that they are, in fact, wrong. […] it proves two things. First of all, it proves that the projected sea rise ain’t gonna happen. More importantly it demonstrates that the models are useless. Your belief in anthropogenic global warming is founded on a theory suported by a methodology which has just been demonstrated to be unreliable. Are you likely to change your minds? I doubt it.

—-

– sign. Stan (march 24, 2007 at 7:32 PM) kommenterar på bloggen Andrew Kantor angående artikeln ”Timothy Ball – Opinion without Evidence”

Den typiska och enkla lösningen

Den senaste tiden har det varit ovanligt många beskjutningar och skottlossningar i Göteborgs offentliga miljö.

De som begår de här brotten är unga killar som inte har något att erbjuda i några andra civila sammanhang, skottlossningarna är ett sätt att visa upp sig på och visa makt. Budskapet: det här är en kille som kan göra skitjobbet.

Så säger Even Magnusson, ungdomspolisens samordnare. Han säger vidare att polisen har sett dem sedan tidig ålder men att samhället inte har de resurser och verktyg som behövs för att göra något åt dem.

De är utanför flocken och vi är flockdjur. Om vi kan erbjuda en framtid med jobb och lägenhet, rättar de flesta till sig, säger Dan Gaversjö, chef för Ung och trygg i Göteborg, en arbetsgrupp som sedan 2004 arbetar för att motverka rekrytering av unga till kriminella gäng. Alla vill vi vara Svensson. Men jag menar att vi måste omfördela resurser i samhället för att lösa detta.

Fan tro’t, ”Omfördelning av resurser”. Ja, det är så man baxnar. Det där sossebegreppet (Socialim Light, helt enkelt) har ställt till med mer elände än nån anar. Det är just där vi har det stora samhällsproblemet eller åtminstone är det där vi borde börja söka lösningarna och förändringarna. Omfördelning av resurser? Hur mycket resurser och kostnadskrävande verktyg anser dom att dom behöver egentligen?

Men, men, om det nu är det dom vill ha kanske de skulle ta och peka på den stora trollkarlen i samhället, den stora resursallokeraren. Det kanske är dags att se till så att samhällets främsta Moneymaker och resursallokerare, arbetsmarknaden och Näringslivet, kunde fås att fungera bättre än det görs idag. Lösningen och metoderna för dessa ”magiska” åtgärder verkar dock vara lika svårfunna som vatten på planeten Mars.

Vad jag menar är att hur länge har vi inte omfördelat resurser i det här experimentsamhället nu? Och vad har det gett för resultat? Iddely-Diddely-squat, som Homer Simpsons granne Flanders skulle säga!

Hur länge skall attityden och uppfattningen att ”ta från di rike o ge till de fattige” få frodas egentligen i ett samhälle? I tron att det är den enda och ultimata lösningen för hur man skall lösa diverse problem i ett samhälle. Hur länge skall vi låta en sån förödande moral infektera samhällskroppen? Vem som helst med ögon, öron och en hjärna ser ju att den inställningen inte löser nånting. Den skapar bara ännu mera problem.

I en mindre stat som vet sitt uppdrag är det lättare att målfokusera och allokera samhällsresurser snabbare. Då kan medborgarnas månatliga inbetalningar till det gemensamma snabbt sättas in där vi ser att det behövs.

Det går inte längre att via en korrupt moral ekonomiskt urgröpa samhällskroppen genom att pungslå några få promille medborgare i en överklass och dessutom alla företag i Sverige och kalla det omfördelning av resurser i samhället.

Vem som helst ser ju att det inte sker någon omfördelning, pengarna hamnar ju inte där de behövs. Så vart hamnar då pengarna? Troligtvis går en allt för stor del till administration (pappersvänderi), byråkratlöner och höjda riksdagsarvoden. Med andra ord så kan man se det som att det blir bara dyrare och dyrare att föda och underhålla en överviktig och fortfarande svällande stat som tappat fokus på sitt ursprungliga uppdrag från medborgarna.

Vi borde göra ett bokslut på den här ekonomiska omfördelningsepoken, ta till oss misslyckandena, sätta oss ner och fundera på nya bättre lösningar, kanske återupprättelse och återgång till Liberalismen 2.0.

Jag har en känsla av att det i alla fall inte kan bli sämre än vad det är nu.