The Panopticon Society

Medborgare som guldfiskar i en skål. Ett samhälle där överheten ser dig var du än är, hela tiden.

Michael D. Mehta är professor i sociologi vid Winnipeg University har skrivit artikeln ”On Nano-Panopticism. A Sociological Perspective”, (Panopticon, panoptikon).

Han är aningen bekymrad över hur vi skall undvika farorna med det totala övervakningssamhället som ser allt, alltid och samtidigt inte förstöra utvecklingen för den allt mer framväxande nano-teknologin.

Privacy is generally defined as the right to be let alone and the right to control the flow of certain kinds of personally identifiable facts. As a precondition of trust, privacy is an essential ingredient in a society where “social capital” is required for stimulating innovation. A society with strong social capital is one where social trust facilitates co-operation and networking for mutual benefit. The threat of nano-panopticism creates a paradox that may prove intractable. The wide-scale use of surveillance equipment may create a society with lower levels of trust, less social capital and depressed civic engagement. In short, these uses of nanotechnology could depress innovation and lead society towards an Orwellian future as presaged in the novel 1984.

Staden Songdos smarta smuts

Världens ekonomiska frizoner ligger i framkanten när det gäller att skapa inblickar i hur våra framtida städer kommer att se ut.

I Songdo i Sydkorea, strax utanför Seoul på en konstgjord ö, kan vi möta ytterligare några av de visioner James R. Barry hade om framtiden, år 2008 (se inlägg nedan).

För att dessa visioner skall kunna bli verklighet kommer nåt som kallas Smart Dust att användas. Det är mikroskopiska datachips, inte större än ett dammkorn, som bokstavligen sprids för vinden. Dessa chips kommunicerar sedan trådlöst och förmedlar på så vis all den information de är satta att samla in.

För redan frälsta  och hobbyintresserade och verksamma tekniker på området öppnar det här för otroliga och helt fantastiska idéer och möjligheter. Men allt är inte guld och gröna skogar.

Givetvis kommer det här också att skapa debatt kring integritetsfrågor, med all rätt. Gregor Wolbring menar i sin artikel ”It’s your choice” att kanske särskilt amerikanerna kommer att ställa sig undrande och frågande till den här sortens utveckling.

Förmodligen hamnar vi nånstans mittemellan det helt och hållet sönderreglerade informationssamhället i 1984-stil och det teknikfyllda vardagslivet vi själva väljer för att det underlättar vår tillvaro.

Livet i framtiden: År 2008

Science-fictionförfattaren James R. Berry gjorde 1968 förutsägelser om hur det skulle komma att se ut i vår värld år 2008.

Hans visioner publicerades första gången i det amerikanska, numera avsomnade, teknikmagasinet Mechanix Illustrated. Tidningen som startades 1928 (!) gick, efter otaliga ägar- och namnbyten genom åren, i graven 2001.

I den ursprungliga framtidsessän från novembernumret 1968, ”40 Years In The Future”, målar Berry upp sin vision.

Tidningen Techworld listar Berrys mer eller mindre relevanta förutspåelser om hur han trodde att vissa tekniska innovationer skulle komma påverka våra liv idag.

Hur skulle det vara att till exempel åka raket mellan kontinenterna på bråkdelar av den restid det tar idag:

Gigantiska transporthubbar kallade modemixers finns belägna mellan allt från 25 till 80 kilometer ifrån tätbebyggda områden. En viktig funktion i de flesta modemixers är avfyrningsplattformen där raketer för 200 passagerare flyger iväg till andra kontinenter.

Att gå till doktorn skulle inte heller utgöra några större problem. Det är bara att hoppa upp i en stol i nån minut så är diagnosen klar. Att glömma tidsbokningen skulle heller inte utgöra nåt problem i framtiden, år 2008:

Medical examinations is a matter of sitting in a diagnostic chair for a minute or two, then recieving a health report. […] No need to worry about failing memory or intelligence either. The intelligence pill is another 21st century commodity.

Berry avslutar essän med självsäker slagfärdighet:

Despite the fact that Year 2008 is only 40 years away […] it will be a world as strange to us as our time (1968) would be to the pilgrims.



The Virtual Motorcycle Tour

Vilka bilder, vilka vägar, vilka kurvor.

Bilderna på pashnit.com kan få vilken cityslicker och kaféräv som helst att drömma sig bort.

Håll till godo med följande smakprov på en virtuell motorcykelresa genom Sierra Nevada på underbara vägar i strålande solsken, ”The Wow-factor”.

Kommentar i tiden

Signaturen beenaroundawhile kommenterar artikeln ”Woodward Knocks Clintons SoS Choice” på bloggen Fishbowl DC.
Barrack is a little boy who BS’ed his way into the presidency of the U.S. without knowing a damn thing…he’s known that all along..now he is scared to death and hired all these hack retreads because he doesn’t know what else to do…meanwhile we are in deepest financial dodo in 100 years…stupid voters will get what they deserve chaos, FUs galore, higher taxes, more regulations, less freedoms, on and on and further down the tubes.

Skriet från Vildmarken II

I think that the quality which makes a man want to write and be read is essentially a desire for self-exposure and is masochistic. Like one of those guys who has a compulsion to take his thing out and show it on the street.

James Jones (författare till bland annat The Thin Red Line och From Here To Eternity)

Hollywoodkändisar, USA-hat och total okunnighet

Thor Halvorssen, grundare av MPI och ordförande i Human Rights Foundation råkade befinna sig på party hos Elton John i samband med senaste Oscarsgalan.

Där stötte han givetvis på diverse kändisar och fick även den tveksamma förmånen att ta del av Hugo Chavez största fan, Sean Penn, och hans flörtande med totalitära regimer.

Halvorssen menar att Penn är ett tydligt exempel på en person som fullständigt negligerar de samhälleliga omständigheter och rättsliga och ekonomiska förutsättningar som tagit honom till den position han befinner sig i idag.

Penn isn’t alone in displaying ignorance or deception while defending the Venezuelan president. He joins an all-star cast of Chavez admirers including actors Danny Glover and Kevin Spacey, musician Harry Belafonte, supermodel Naomi Campbell, director Oliver Stone, activist Cindy Sheehan, and Princeton University Professor Cornel West.

[…] If Penn, Stone, or Naomi Campbell chose to live up to their stated commitments, they would make time to visit Quintero or any of the political prisoners forgotten in Venezuelas prisons.

Här fortsätter Halvorssen i artikeln ”Ignorance and the A-list” >>>