Kling och Klang på nya äventyr – eller berättelsen om välvilligheten hos systemets fångar

I gårdagens DN skrev Hanne Kjöller en ledare, Polisen: Vill inget se, vill inget höra, om Sveriges duktigaste polis … någonsin, forskaren Stefan Holgersson. Det är en märklig berättelse vi läsare får ta del av. Hur stod killen ut under alla år?

Ledaren är en bekräftelse på hur illa centralstyrd svensk brottsbekämpning fungerar. Den visar även på hur totalt naiva och inkompetenta chefsgarnityret är eller är de bara offer för ett korrumperande systems tyngd? Det är rent ut sagt häpnadsväckande hur läsaren får den rådande inkompetensen beskriven för sig, den verkar sprida sig som en inverterad murgröna i polisledningen och växa exponentiellt neråt i hierarkin. Givetvis smittar det av sig på moralen hos den vanliga polisen ute i verkligheten.

Det mest iögonfallande som träder fram för läsarna är när Holgersson till slut börjar forska istället. Då visar en av hans undersökningar på ett avancerat trolleri med statistik.

Detta statistiktrolleri har vuxit till den grad att det har blivit en dygd att kunna visa upp fina siffror på att någonting görs, men ingen statistik på att brottsligheten minskar. Det är viktigt att kratta grusgången så att Statens tjänare har någonting att göra. Det är viktigare att upprepade gånger ta samma brottsling/-ar för samma förseelser än att se till att ta storskurken, langaren så droghanteringen försvinner helt:

[…] I en verksamhetsplan från ett län sägs att ”antal anmälda ringa narkotikabrott ska uppgå till minst 1 200”. Låt säga att ett län tagit en storskurk högt upp i narkotikahierarkin så att knarket faktiskt minskat, ja då blir det svårt att nå målet. Att sy in en knarkkung är direkt kontraproduktivt för att uppnå måluppfyllelse. Det polisen i stället får göra är att gång på gång slita in missbrukare. Och att bokföra stora beslag som flera små.

[…] Hans-Gunnar Axberger, professor i medierätt och docent i straffrätt, som satt i betygsnämnden när Holgersson disputerade. Han menar att reaktionen är typisk för en myndighet som inte tål kritisk granskning. Axberger karakteriserar Holgerssons vetenskapliga arbete som ”begåvat och kreativt på gränsen till nyskapande. Ingen som är insatt kan tveka om att det är mycket intressant forskning.”

Det finns mer saker Hanne Kjöllers ledare berättar om kring Holgerssons polis- och forskarkarriär (alkotesten, t.ex.) som borde uppröra även den minst samhälls- eller polisverksamhetsintresserade av svenskar.

Den före detta polisen på bloggen ”Morgonsur” har också intressanta saker att säga på samma tema som Stefan Holgersson.

En iakttagelse: Det verkar som om det börjar bli/är med före detta poliser som lämnar yrket av olika skäl som med före detta professorer (emeritusar) inom olika klimat- och miljörelaterade forskningsgrenar; när de lämnar sina offentliga uppdrag så vill de gärna prata och skriva av sig, låta sig intervjuas och så vidare och det är då sanningarna kommer fram, då avslöjas falskspelet, lögnerna och fusket, ineffektiviteten, myglet, korruptionen och rent av konspirationen (Delingpole: BBC-skandalen).

Två nämnare är gemensamma i aladåben: centralstyrning och ägarlösa skattepengar. Det är två viktiga ingredienser för att de ska kunna hålla trolleriverksamheten levande i dessa politiserade (ovetenskapliga?) cirkusbrancher.

You want Change or I will, …

‘Either we pass Cap and Trade or I will put the EPA in charge of emissions regulations, and I guarantee you that you would much prefer our Senate Bill’

– Barack Obama, President of The United States of America, 2008-2016

Och nu – Medeltid i Retrograd

Mark Carney, chefen för Bank of Englands fru är en uttalad eco-warrior.

… Ms. Carney does not consider modern industrial society to be very desirable. She is against banking and modern farming and wants to use old-fashioned agricultural methods for farming.

… Free-Market Analysis: The wife of the head of the Bank of England, one of the most important posts in banking circles, sounds like an out and out Luddite.

… This is most imporant information because it provides us with yet another insight into the belief systems of banking elites.

… She is part of a what we could call a neo-medieval movement to return the peasants to the land.

… Ms. Carney doesn´t actually believe smaller is better. She wants bigness, just a different kind of bigness, and she wants that bigness inserted above the ”little people” that she wants to look out for.

… Ms. Carney promotes this meme whether she fully understands it or not. She is a redistributor of wealth. She wants to use the massive force of Leviathan – the elites’ chosen tool – to ensure that there is more equality of income and that people do not have access to modern technology, unless the technology is of a certain retrograde kind … like windmills.

… The problem with this perspective is that it literally presages genocide. Government is simply not a force for good; it too often provides us with brutal solutions that feature destruction and even death under the justification of the ”greater good.”

Innan jag fortsätter med slutklämmen vill jag bara påpeka vad Aristoteles en gång sa: ”Kännetecknet på ett utbildat sinne är förmågan att kunna hysa en tankegång utan att för den skull fullt ut acceptera den. [”It is the mark of an educated mind to be able to entertain a thought without accepting it”].

Så därför är frågan om inte Grönisterna idag skulle kunna skriva under på inskriptionerna på The Georgia Guidestones som visserligen restes i en annan tidsålder (1980) men som idag lätt skulle kunna stå som deras Nya Tio Budord åt mänskligheten. FN skulle kanske rent av kunna ställa upp som co-sponsor?

————————————-

[The Georgia Guidestones restes i en annan tid då kärnvapenkrig fortfarande hängde som en gråmulen svensk novemberhimmel över mänskligheten. Vissa som vill förklara de rätt märkliga (avskyvärda?) budorden menar att de var tänkta som ett meddelande till Apocalypsens överlevare om hur de skulle fortsätta ”administrera” jorden och dess befolkning och inte göra om samma misstag som den mänsklighet som orsakade Apokalypsen]

————————————–

Isn’t the only hope for the planet that the industrialized civilizations collapse? Isn’t it our responsibility to bring that about? (!?)

”Our concepts of ballot-box democracy may need to be modified to produce strong governments capable of making difficult decisions.” (!?)

– Maurice Strong, founder of the UN Environment Program

———————–

Den Fria Marknaden fördelar välfärden bäst

The Daily Bell and Dr. Tibor Machan and comments from Ingo Bischoff:

Machan:

[…] This, however, hasn’t reached popular consciousness. instead, most people are schizophrenic and preach collectivism while practicing individualism.

[…] Socialism is the political economic order that sees human beings as part of a larger entity, society, to which they are all beholden and which they must serve not of their own free will but as a matter of coerced duty.

[…] The common sense appeal of communal systems as guiding human action comes from the historical need for collective conduct in the face of threats from groups that would overpower those who are vulnerable. (F. A. Hayek makes this point well in his works.) Once it turned out that individuals who unite of their free will provide better protection to the group, individualism began to gain support. It is better suited to human life, with individuals being the source of solutions to most problems.

Bischoff:

[…] Socialism is neither a form of government, nor is it an economic system. Socialism is quite simply a distribution system that rests to one extent or another on a government mandate to distribute the wealth produced. Therefore, you can have ”Capitalism” and ”Socialism” at the same time. As a matter of fact, most political economies in the world today are of that kind.

[…] The contrast to ”socialism” as a distribution system is not ”capitalism”, but the ”free market” system. The ”free market” system was elevated and protected with the creation of the U.S. Constitution. The ”free market” distribution system can only really function to its full potential with a republican form of government.

[…] What about Communism? Communism is neither a form of government, nor an economic system, nor a distribution system. Communism is an ideology which attempts to replace ”natural law” as the force which influences the survival of the human species. In this attempt, it combines the worst of the governmental system which is dictatorship or oligarchy, with the worst of socialist distribution, where the distribution of wealth is almost totally madated by government. From all his pronouncements (uttalanden, min anm.), I am convinced that President Obama holds a communist ideology, which finds its prescription for implementation in the writings of Marx and Alinsky.

Patientens diagnos

Permit me to issue and control the money of a nation, and I care not who makes it´s laws

– Mayer Anselm Rotschild, Banker

I det fall du missat den – Four Horsemen

Följande klipp är en paneldiskussion på presstv.com om filmen Four Horsemen:

På svensk TV i Kunskapskanalen repriseras just nu en engelskspråkig dokumentär av Ross och Megan Ashcroft med den knastertorra svenska titeln, ”Systemfel som hotar världen”.

Den engelska titeln, ”Four Horsemen”, anspelar på Uppenbarelsebokens undergångsprofetior i Bibeln där mänskligheten förvarnas om undergången när Apokalypsens fyra ryttare sveper i sporrsträck över världen och allt läggs i ruiner där de dragit fram. En klatschig, målande och färgstark titel för att fånga uppmärksamheten kring en viktig film som borde angå alla som anser att de lever i en demokrati.

Filmen avhandlar många ämnen som har beröring i dagens globala värld men alla ämnen faller tillbaka på orsakerna till den globla ekonomiska krisen och hur det är vi medborgare i västvärldens alla (sken)demokratier som får betala alla krisernas ekonomiska konsekvenser, aldrig dom som orsakar kriserna.

Enligt bloggen går inte filmen hela vägen i sin förklaring till vad som gått snett. Den nämner socialt organiserat våld, skuld, orättvisa, och fattigdom (Four Horsemen) och hur dessa får allt större fotfäste i folklagren.

Filmen analyserar de korrupta och farliga system som orsakar finansiell och etisk kollaps. Är det möjligen de socialistinfluerade tendenserna och regleringarna i ekonomierna som avses? Det nämns aldrig, vilket gör bloggen fundersam på ur vilket temperament filmen är gjord. Nånstans ute på vänsterkanten kan man nog med stor säkerhet säga att filmen tar sitt avstamp då socialismens skadeverkningar i på Den Fria Marknaden aldrig nämns med någon större akuratess.

Filmen har rätt på många punkter och fel på andra mer väsentliga punkter, enligt bloggen. Filmen komplicerar och problematiserar väl mycket kring frågor som kan lösas enbart genom större och mer och tydligare marknadsinslag. Statliga hjälplån till exempel förstör mer än dom hjälper ett land. Konsekvenserna blir helt andra än vad som avsågs från politiskt korrekt håll på hemmaplan.

Handla med fattiga länder istället för att ösa pengar över dem, är en enkel lösning. Som det är nu, visar filmen, går pengarna för IMF-finansierade infrastrukturprojekt rakt ner i det fattiga landets styrande elits fickor och de internationella företags fickor som satts att bygga det fattiga landets nya fina infrastruktur (som ingen i landet har råd att nyttja eftersom de är så fattiga). Vid sidan om står den dystra bonden och tittar på, fortfarande lika fattig, med sin hacka på axeln som sin dyrbaraste ägodel.

Kapitalismen (eg. Den Fria Marknaden) omnämns i filmen bara som att, ”Kapitalismen har inte misslyckats, den har fungerat perfekt, enligt de regler dess skapare satt upp (!?). ”Kapitalismen behöver reformeras. Vilken slags kapitalism skall vi ha i framtiden?” Det är fel frågeställningar och med fel och förvirrande begrepp.

Diskussionen handlar om Den Fria Marknaden och hur välfärden bäst skall distribueras till alla medborgare, inte om hur kapitalismen skall ändras. Ordet kapitalism är ett kunskapsalienerande begrepp skapat av Karl Marx för agiterande, retorikinkontinenta socialister.

Socialister vill gärna peka på kapitalismen och roffa-åt-sig-perspektivet, säga nåt elakt om rövarbaroner och orättvisa och vad man som medborgare kan kräva här i livet och så vidare.

Samtidigt har socialister en blind fläck när de inte inser att det är deras handelshindrande regler som skapar och lockar till sig dessa rövarbaroner och roffa-åt-sig-mentaliteten och försätter en stor del av den övriga marknadens andra, mindre, aktörer ur stridbart skick genom de kostsamma tillstånds- och licensprocesser och allsköns annan byråkratiskt, monopoliserande smörja som injiceras i ekonomin.

Det är ett riggat system för att enbart locka till sig de kapitalstarka intressena i Statens tjänst (Staten och Kapitalet). Ett korrupt och korrumperande system, helt enkelt.

Den Fria Marknaden har inget överordnat etablissemang som sätter spelregler efter politiskt humör för att tillfredsställa en opinion och gynna sig själva. Det överordnade är Markanden i sig själv. Och det mest irriterande är att den sköter sig själv utan alla politiker och deras verklighetsförvridande dekret. Marknaden är utgångspunkten, Marknaden är alltings förutsättning som man förhåller sig till, som man vårdar och inte ens förhandlar om hur man får påverka genom politiska, dekret och regleringar. Det gör Lagen istället. Det är som med den amerikanska konstitutionen, den får inte och kan inte inskränkas, den kan bara utökas.

Den här dokumetären har nåt för alla, såväl nya som gamla skolor och ideologier, utom Den Fria Marknadens lösningar. Det skapar intrycket av att ingen i filmen riktigt förstår vad det är som är fel men eftersom det är så många kloka personer med i filmen (22 stycken och Noam Chomsky; suspekt bara det. Han är lingvistikprofessor) som ger så många kloka svar eftersom de är så många och de är kloka och, … ja, ni hajar. Ordet kapitalism och att vi behöver en annan sorts kapitalism, upprepas väldigt ofta i filmen. Det är inte det saken borde handla om. Det är som Obama och hans ”Change”. Jaja, men ”change” av vad då, herr President? Please, be more specific about what you want to change?

Vi behöver mer Fria, Öppna Marknader utan politikerinblandning, subventioner, bidrag och utlandsstöd eftersom det bara konserverar systemfelen och göder de som gynnas av systemfelen.

Filmen visar mest på dåliga exempel om hur det går till nu istället för att vara pedagogisk och komma med mer lösningar av det slag bloggen önskar (ni vet, mer av allt det den klassiska liberalismen står för) för att vi skall kunna ta oss ur detta eviga ekorrhjul av statliga lånekriser som etablissemanget orsakar men som medborgarna får betala via arbetslöshet, sänkta löner och högre skatter och ”nya kapitalistiska spelregler” för varje ny ekonomisk dikeskörning.

Det finns i grunden bara en orsak. Sluta upp med de socialistiska inslagen i de statliga ekonomierna och marknaderna. Sluta ge politiker incitament för att lägga sig i affärsverksamhet. Sluta upp med politikerstyret av våra ekonomier.Tvätta rent lakanet, en gång för alla, för alla folks väl.

Man jag vet lika väl som alla andra libertarianer att den dagen det verkligen händer, ja, då kramar vi snöbollar i helvetet också.

I Kunskapskanalens tv-tablå anmäls filmen på följande sätt: ”I konsekvensernas tidsålder måste vi granska och ifrågasätta hela systemet i vårt nuvarande samhällsbygge.”

Det är en högst subjektiv och otydligt, svepande ideologisk beskrivning, anser bloggen. Klangbotten för en sådan beskrivning är den alltför vanliga anti-kapitalistiska mentaliteten som enbart visar hur djupt de kunskapsmässiga frätskadorna nått när det gäller synen på ekonomi och dess roll för välfärdens utveckling.

Det är som det är sagt. Det finns ingenting som behöver ifrågasättas i systemet och samhällsbygget mer än de förvridna ekonomiska principerna för sund marknadsekonomi som enbart gynnar de som har, äger för mycket och redan befinner sig på spelplanen där de inte vill ha mer konkurrens, det vill säga storföretagen, stor-, och investeringsbankerna och sist men absolut inte minst, den parasiternade, politikerstyrda, totalomfattande, lägga-sig-i-allting-Välfärdsstaten, utan  så att de alla istället kan få mer utdelning, i evighet, från den vinst- och inkomstbringande såssleven när den svingas över den globala marknadsbuffén.

En aforism som fastnade hos mig i filmen är den att, ”Socialism är för rika och Kapitalism är för fattiga”.

Vi behöver inte fundera länge för att förstå varför vi har mycket av det ena och mindre av det andra i våra ekonomier. Det är inte svårt att de inte vill ändra på ett sånt system utan istället komma med nya lösningar hela tiden. Det betyder att de inte ens på demokratisk väg skulle få för sig att lämna rikedomsbuffén i värmestugan.  Bloggen undrar om det är detta system SVT och en mängd andra anser behöver ifrågasättas i dessa konsekvensernas tidevarv?

Knappast. Vänstertrojkan, i alla dess kalejdoskopiskt gnistrande färger, tillsammans med sina propagandaorgan vill helst renodla maktbasen ännu mer i det redan pågående centralstyrda socialistiska ekonomiprojektet och tvätta bort de marknadsmässiga inslagen i alla system.

Att de skulle inse att det är deras socialistiska ideologi i det marknadsmässiga systemet som leder oss till alla dessa kriser kommer de aldrig att erkänna. Ideologi går alltid före verkligheten. Kollektivet går före individer. De vill hellre styra och fingra och politisera hela vår tillvaro, ställa samhällsgrupp mot samhällsgrupp … och skapa kriser som de sen kan skylla (the usual suspect) för och sen komma med sina lösningar ännu en gång. Det är ett självförsörjande krissystem med åtföljande politiska åtgärder i ett evigt kretslopp, helt enkelt.

Att politikerna långsiktigt korrumperas av verklighetens aktörer (Kapitalisterna, bankerna, Företagen) genom deras påstötningar om ständigt nya privilegier och dispenser från regelverket som en konsekvens av socialismens systembromsande effekter på marknaden är av mindre vikt.

Filmen är en berättelse om förlorare, nämligen alla vi medborgare som sätts i skuld för att kunna åtnjuta det mervärde vi skapat genom vårt arbete.

Legaliserat bedrägeri nämns i paneldiskussionen i klippet ovan. Så sant, så sant.

Det var bättre förr … i Levanten

”Ingen annanstans än i Levantens städer levde stora grupper av muslimer, kristna och judar tillsammans under många århundraden.”

Svenska Dagbladet anmälde tidigare i år i artikeln, Levanten var en brygga mellan öst och väst, en bok av den brittiske historikern Philip Mansel som heter, Levant: Splendour and catastrophe on the Mediterranean.

Levanten (italienskans; Levarsi – Uppgå [avseende soluppgången]) var kosmopoliternas hemvist. Levanten förknippades med tolerans, flexibilitet, öppenhet och frivilligt ekonomiskt, kulturellt och religiöst utbyte (EU?) via de många hamnstäderna där viss reglerad fri handel förekom i stor utsträckning utmed hela medelhavskusten. Detta var givetvis under en period i historien när de politiska ideologierna ännu inte lyckats förstöra idyllen. Imperietiden med Frankrikes och Stor-Britanniens intåg i området blev också början på slutet.

Slutresultatet av alla dessa olika faktorer blev i alla händelser att de grupper som en gång hade bott sida vid sida nu skildes åt – ”unmixing of peoples”, som Mansel kallar det. Idag återstår inte mycket av Levantens anda. Det kosmopolitiska har trängts tillbaka till förmån för hävdandet av religiösa, etniska och nationella identiteter. Det första ”levantinska paradiset” att förstöras blev Chios 1822, efter deltagandet i upproret mot turkarna. En efter en drogs Levantens städer med i samma malström av nationalism och intolerans. 100 år senare blev Smyrnas öde en repris på Chios, skriver Mansel: En inledande grekisk attack, följd av turkisk hypervedergällning till de långsiktiga turkiska intressenas nackdel. […] Till saken kom också de europeiska imperiemakternas inblandning, löften om självständighet kombinerade med uppdelning av ”mandat” sinsemellan. Inte minst Storbritannien och Frankrike, som idag regelmässigt uppmanar till fred och lugn i Mellanöstern, bidrog genom sin expansiva politik under 1900-talets första årtionden till att skapa förutsättningarna för dagens konflikter och till att underminera den levantinska samexistensen av olika folkgrupper och religioner.