Rationell egoism bättre än altruistisk självuppoffring

Craig Braddle på The Objective Standard i artikeln, ”Capitalism and the Moral High Ground”:

[…] Under socialism, the government forces individuals and businesses to act against their judgment for the sake of the “collective” or “society”; hence the term “socialism” (e.g., present-day Sweden).

[…] Advocates of capitalism must come to see that self-sacrifice is not moral but evil—evil because it is irrational and anti-life. Man’s life does not require that he give up the values on which his life depends. It requires the opposite. It requires that he pursue and protect his life-serving values. And it requires a social system that enables him to do so. Human life requires capitalism: the social system of universal selfishness and prosperity. And if we are to defend capitalism, we must repudiate the morality of self-sacrifice and embrace the morality of self-interest: rational egoism.

[…] Egoism does not call for “doing whatever one pleases” or “doing whatever one feels like doing” or “stabbing others in the back to get what one wants.” Those are caricatures of egoism perpetrated by pushers of altruism who seek to equate egoism with hedonism and subjectivism. Egoism does not hold pleasure or feelings as the standard of value. It holds man’s life as the standard of value—and reason as man’s basic means of living.20

[…] egoism identifies the fact that people must think rationally and act accordingly in order to live and prosper, the principle of individual rights identifies the fact that if people are to act in accordance with their judgment, they must be free to do so. Whereas altruism underlies and supports statism, egoism underlies and supports capitalism.

[…] Under capitalism (which has yet to exist),10 the government is forbidden from forcing individuals or businesses to act against their judgment. In a capitalist society, everyone is legally free to act on his own judgment for his own sake. The government serves only to protect individuals and businesses from physical force by banning it from social relationships and by using retaliatory force as necessary against those who initiate its use.

[…] Despite all this force, however, Americans are, in some respects, still free to act on their judgment for their own sake: free to choose their careers, their hobbies, and their residences—providing that their choices do not “harm” the “environment”; free to marry their lovers—unless their lovers happen to share their gender; free to have an abortion—unless doing so would involve intact dilation and extraction; free to speak their minds—except with respect to certain kinds of political speech, broadcasting, and advertising; free to keep, use, and dispose of their earnings—except the large percentage taken by federal, state, and local governments via taxation; and free to offer employment to whomever they choose—except would-be immigrants from countries that have reached their quotas for emigration to the land of waning liberty.

In short, Americans are partially forced to act against their judgment and partially free to act in accordance with their judgment.

What is the moral status of this arrangement? The arrangement is immoral—immoral because, insofar as the government forces people to act against their judgment, it impedes their ability to live fully as human beings.

Det är lätt att förstå att altruism länge varit ett dominerande socialt tema som prånglats ut av eliterna och att det är något folk och medborgare matats med av eliterna genom historien i det speciella syftet att inte kräva för stort ekonomiskt och individuellt utrymme i rent självintresse och på eventuell bekostnad av eliternas utbredning. Med lite altruism så håller vi massorna på plats.

Kyrkan t.ex. har ju historiskt spelat en stor roll i spridandet av denna för mänskligt liv och rationellt tänkande och individuellt och personligt välmående så depraverade moraluppfattning.

Metoderna för att hålla folk i herrens tukt och förmaning kan väl inte vara obekant för någon med eftergymnasial utbildning. Och idag, i vilka andra moderna maktelitistiska och ekonomiskt starka kotterier samlas gudsälskarna och altruisterna, tror ni? Jo, i de politiska maktcentrumen.

Vapen dödar inte folk, regeringar dödar folk …

Ett plockat ax ur kommentarerna på youtube från Aurthur Fuddydaddy:

Every time a government forcibly disarms it’s citizens, and I mean EVERY TIME, that same government then goes through a period of democide. Without fail. Guns are not the problem. The problem is the same as just about any other problem in the U.S.A. Un-educated people listening to biased opinions without any sort of discretionary thoughts of reasoning, thus continuing the cycle of ignorance.

USA och Kina konvergerar mer och mer …

… tvärtemot den gängse verklighetsberättelsen i media som gärna vill göra USA och Kina till kontrahenter om världsherraväldet, ekonomiskt och militärt. Ungefär som ett nytt kalla kriget, en herre-på-täppan-konflikt som kanske mynnar ut i en militär konflikt.

Den bilden är lätt och enkel och lagom Hollywoodskt underhållande för massorna. Det är lätt och enkelt att förstå och får de flesta att titta åt det håll eliten vill. En lätt och oskyldig distraktion från det som verkligen håller på och hända under allas våra näsor.

Det som håller på att hända är att under tiden drar den världsomspännade ekonomiska makteliten upp framtidsplanerna för hela länder och riggar ekonomiskt reglerade handelsregioner som skyddar deras företag- och koncerner.

De har redan NATO (militären), FN (parlament), IMF (kontroll av penningflödet), WHO (djur-, natur-, miljö- och klimatpropaganda). Allt detta ligger redan färdigdukat för att kunna kicka in med full kraft när tiden bedöms vara inne.

USA, EU, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina t.ex. håller redan på att göra gemensam sak i sina strävanden att lämna över allt mer makt till FN som en världsregering med alla dessa totalstater som undersåtar enligt maktfullkomlig, nationalsocialistisk, korporativistisk/fascistisk, låtsas-pengs-tryckande och låtsas-pengs-missbrukande, tysk 30-talsmodell. Tjusigt värre, eller hur?

Så, varför är kinesiska eliten intresserade av mer och hårdare vapenkontroll i USA?

Why the Chinese Demand US Gun Control

[…] If you are interested in what can happen and be the results of an unarmed populace, look no further than China’s Great Leap Forward under Mao.
[…] an unarmed population always invites the retaliation of tyrants. And we can also see that gun control does little to reduce violence statistically. Australian officials have been busy disarming their populace but violence is not down appreciably, as it is only law-abiding citizens that allow themselves to be disarmed. Criminals remain armed.

Daily Bell pekar på det underliggande dominanta sociala temat som skall uppfattas som att Kina med all rätt är bekymrade över allt våld i USA. Den fria marknadsanalysen, säger The Daily Bell, bekräftar bara det som alla dominanta teman pekar på; Kina börjar göra sin röst hörd mer och mer tydligt i världspolitiken.

[…] And as we have pointed out recently, both China and the US are converging on a new kind of sociopolitical and economic system that may mimic Germany’s National Socialism more than any other political paradigm.

Totalstaten och media i skön samverkan

I Carl-Johan Westholms utmärkta lilla skrift, ”Se Staten!” hittar läsaren följande citat om hur EU anser att folks skattepengar bör användas:

Europaparlamentet anser att institutionerna i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen (hur skattemedel skall användas, min anm.) bör ingå avtal med tv-bolag som kan producera dramaserier, tävlingar, filmer, nyhetsinslag och andra högkvalitativa och lättillgängliga tvprogram av alla slag med populär inriktning, som kan bidra till att föra fram EU:s idéer och värderingar.

– Maria Ludvigsson citerar i Svenska Dagbladet den 31/7 2005

Tydligare bevis än så för att staten tillsammans med MSM (mainstream media) gör vad den kan för att manipulera medborgarna till att ”tänka rätt” är det svårt att finna.

Det är inte utan att man önskar se moralfilosofi som ett kärnämne i dagens skolundervisning, redan från mellanstadiet, när man läser Westholms skrift för ”statsblinda”. Alla som har förmågan att se staten, och vad den gör och inte gör och även vad den bör göra och inte bör göra, har lite av en naturlig moralfilosof i sig.

Alla andra i dagens samhälle är mer eller mindre medvetet socialdemokrater eller rena socialister (förstadiet till kommunism). Den konservativa borgerligheten som fullständigt tappat sin historiskt politiska kompassriktning stämmer numera även den in i samma totalstatliga reglerings- och förbudskör som vänstern med endast få gradskillnader.

Vi har ännu inte förstått att idén med demokrati och fri marknad innebär att det inte finns någon att skylla på om inte saker blir som vi vill . . . Rädslan för frihet gör att vi önskar oss en härskare som förser oss med en känsla av ett ordnat liv.
– Nina L Chrusjeva, barnbarnsbarn till forne sovjetledaren Nikita Chrusjtjov, undervisar i ”International Affairs” vid the New School University i New York. (Wall Street Journal Europe, 4–6/3 2005)

Vänsterns strategier avväpnar laglydig amerikansk medelklass

[…] In a free country citizens may not be intruded upon by their governments without having been convicted by methods of due process. Governments, in other words, are supposed to defend the rights of their citizens; that is their proper purpose!

– Tibor Machan, The Erosion of our freedom

Efter det senaste fruktansvärda massmordet i Newtown, Sandy Hook, Connecticut, har det uppstått ett smärre åsiktskrig om huruvida vapen i laglydigt folks ägo ska vara tillåtet längre i USA.

Ron Paul: ”Government Security is just another form of violence”

While I certainly agree that more guns equals less crime and that private gun ownership prevents many shootings, I don’t agree that conservatives and libertarians should view government legislation, especially at the federal level, as the solution to violence. Real change can happen only when we commit ourselves to rebuilding civil society in America, meaning a society based on family, religion, civic and social institutions, and peaceful cooperation through markets. We cannot reverse decades of moral and intellectual decline by snapping our fingers and passing laws. […] it is important to make the broader point that our federal government has zero moral authority to legislate against violence. […] School shootings, no matter how horrific, do not justify creating an Orwellian surveillance state in America. […] can we accept that liberty is more important than the illusion of state-provided security? […] Government role is to protect liberty, not to pursue unobtainable safety.

Vänstern med t.ex. CNN och Piers Morgan (f.d. redaktör på Daily Mirror) driver åsikten att folket borde avväpnas eftersom det är det som är en grundläggande orsaken till att sånt här händer. Sen finns det NRA, klassiska liberaler, konservativa och andra rättänkande och laglydiga medborgare som är av en helt annan mer förnuftig åsikt, anser bloggen.

Vänstern och deras åsiktslierade mediaorgan attackerar, som så ofta, i indignerat, blint, känslostegrat raseri utan några som helst vederhäftiga fakta (förutom den egna tillrättalagda rapporteringen kring den senaste händelsen de refererar till) för att försöka få rätt medans den andra sidan försöker förklara, sansat och belevat, att det inte är vapeninnehav hos laglydiga medborgare som är orsaken till att sånt här händer eller att det kan hända, det är dåliga regleringar och en rad andra samverkande samhällsfaktorer som är den huvudsakliga orsaken.

Det är dock typiskt för vänstern att ständigt och jämt kunna peka på enstaka syndabockar och till synes helt fristående, enskilda företeelser som enda orsak till de företeelser i samhället de inte gillar. Vänstern följer dock sitt mönster att ständigt vara onyanserade och känslostormande och faktagrunda när det kommer till frågor som gynnar deras politiska syften.

Den vänster som vill avväpna den del av amerikanerna som är laglydiga och betalar skatt måste ta hänsyn till den juridiskt, rättsliga delen i den av dem så förhatliga klassiskt liberala amerikanska konstitutionen som säger:

A well regulated Militia, being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms, shall not be infringed.

Ja, så länge de inte gör om det Andra tillägget i konstitutionen till ett kastrullunderlägg alltså, för det har de gjort förut, lär det inte bli någon fullt utblommad socialistvariant av amerikas förenta stater.

Det vänsterns motståndare i vapenfrågan retar sig på är att samma inkonsekventa vänster som skriker på att vapen i laglydigt folks ägo är orsakerna till dessa tragedier samtidigt inte har några problem ens med att ha vapen själva eller åtnjuta skydd med vapenkraft från militärt eller polisiärt håll.

I sammanhanget skall även nämnas att vänstermedia glömmer bekvämt nog bort att rapportera eller hänvisa till all statistik kring de tusentals mord som sker i alla kriminella kretsar runt om i USA. Det är givetvis bekvämare, lättare och politiskt mer opportunt att ge sig på medelklassen istället. Kriminella skaffar sig ju vapen oavsett om det finns förbudslagar mot vapeninnehav eller inte. Det är inte speciellt svårt att lägga det politiska pusslet. Kristen höger och vapen i medborgarnas ägo är två ständiga käpphästar för vänsterns USA.

Föreställ dig en medelklass som kan försvara sig och skydda sig mot konsekvenserna av den massa och mängd av politiskt dåliga beslut denna medelklass en dag finner oacceptabla och allt för överväldigande och när det en dag har gått för långt och denna medelklass tålamod är slut.

De tar ju inte till vapen det första dom gör men de knyter näven i byxfickan och vägrar bara ställa in sig i ledet. Sen när saker och ting slutar fungera som Staten avsett på grund av att folk röstar med fötterna som i DDR, det är då, i det skedet, statens våldsmonopol så passande vaknar till liv och det är då det även passar bra för folket i ”the business end” av våldsmonopolet att kunna hänvisa till rättighetsförklaringen och den amerikanska konstitutionen innan man osäkrar bössan mot maktens soldater … i den egna staten.

Den samhällsutvecklingen skrämmer makten mer än nånting annat eftersom den vet att staten växer ohämmat och okontrollerat och därför är ett sådant missnöjesscenario fullt möjligt. Så den typ av uppror, på grund av statens nonchalans avseende medborgerliga rättigheter, skall folk inte ens kunna drömma om. Detta är maktens agenda, framför allt i USA är det vänsterns agenda.

Vi är snöpta och kastrerade och domesticerade små undersåtar som gör det vi blir tillsagda att göra. Därför vill statskramare som den politiska vänstern och till viss del även de konservativa (de har minsann sina metoder att drilla ett folk i den riktning de vill, de också) ha ett fogligt folk som det är lätt att tvinga på politiska och kollektivt inspirerade beslut.

Medborgare som kan försvara sig i situationer där polisen inte längre räcker till på grund av alla ekonomiska besparingar är inget makten vill se. Dom tycker det är oviktigt att medborgarna kan åtnjuta samma skydd av vapen som de politiker som tar ifrån folket rätten att bära vapen gör. Det är heller inget svårlagt pussel.

Charles C. W. Cooke på National Review Online säger i artikeln, ”Disarming We The People”:

[…] In America, there were no “police” forces as we understand them today until 1835, and their creation by no means negated either the citizenry’s unalienable right of self-protection or the expectation that ultimate responsibility for the individual’s safety fell squarely on his own shoulders. The police are public employees, there to add to the safety of the citizenry; they are not the sole arbiters of public order. To suggest otherwise is to misunderstand the role of government and its relationship to the individual.

Det är nåt att fundera på för maktfogliga svenskar med världens bästa vapenlagar men som trots det läser om mord på öppen gata med skjutvapen i alla större svenska städer dagligen nu för tiden. Vi kanske borde ha fler och bättre vapenlagar i Sverige, eller vad tror vi om detta?! Vi kanske borde ha ännu hårdare restriktioner för att förhindra vapen ute i samhället? Utegångsförbud, kanske?

Det dom som skapar lagar, och de som försvarar de som skapar dessa lagar, inte inser är att lagar på det här området inte har någon inverkan med mer än att vi skapar en totalitär diktaturstat som tar ifrån oss alla våra rättigheter.

Så den som kan reflektera lite kanske undrar om det finns nåt som vi har förlorat på vägen till lyckoriket, kanske? Finns det lite dissonans i verklighetsberättelsen, möjligen? Finns det ett politiskt syfte att ha en foglig befolkning med ett s.k. utvecklat krismedvetande som gör allt för att behaga maktens senaste trendiga dekret som kablas ut via MSM?

Det finns dom som menar att ju fler lagar och förbud vi har i en stat, desto sämre är staten, samhället. Det är nåt att fundera på i juletid. Eller är det helt enkelt lättare att bara foga sig och inte bry sig så mycket om nånting överhuvudtaget? De gör ju ändå som de vill och vi har det ju rätt bra när allt kommer omkring, eller hur? …

Kerry Pickett på Breitbart berättar vad Wayne La Pierre, NRA CEO sa till reportrar vid en presskonferens nyligen:

“How have our nation’s priorities gotten so far out of order? Think about it. We care about our money, so we protect our banks with armed guards. American airports, office buildings, power plants, courthouses – even sports stadiums – are all protected by armed security. We care about the President, so we protect him with armed Secret Service agents. Members of Congress work in offices surrounded by armed Capitol Police officers.

Yet when it comes to the most beloved, innocent and vulnerable members of the American family – our children – we as a society leave them utterly defenseless, and the monsters and predators of this world know it and exploit it. That must change now!”

I Kerry Picketts artikel är det i sammanhanget intressant att läsa om bakgrunden till The Sullivan Act från 1911 som hade sin upprinnelse i att allmänheten alltmer tröttnat på att hamna i skottlinjen när gängen gick lös på varandra:

Sullivan knew the gangs would flout the law, but appearances were more important than results. […] Ordinary citizens, on the other hand, were disarmed, which solved another problem: Gangsters had been bitterly complaining to Tammany that their victims sometimes shot back at them. […] So gang violence didn’t drop under the Sullivan Act – and really took off after the passage of Prohibition in 1920. Spectacular gangland rubouts – like the 1932 machine-gunning of “Mad Dog” Coll in a drugstore phone booth on 23rd Street – became the norm.

Så länge politiker står skyddade bakom beväpnade poliser och livvakter och talar om för oss medborgare hur viktigt det är med mindre vapen ute i samhället medans vanliga oskyddade medborgare ständigt och jämt och i stort sett varenda dag, numera även i lilla fina Sverige, utsätts för mord, beskjutningar och annat övervåld med vapen så tar jag min demokratiskt diminutiva rätt att fnysa föraktfullt åt deras politiska paroller.

GOD JUL!

Förvirring, lögner, ihopblandning och historielöshet

Och nu, ännu mer av sånt man egentligen inte borde bry sig om eftersom det ändå inte spelar nån roll i långa loppet.

Med hänvisning till rubriken så visar Johan Norberg att så är fallet i sin artikel, ”Defaming Milton Friedman”. Artikeln är ett svar på Naomi Kleins antikapitalistiska och mytskapande bok, Chockdoktrinen.

To make her case, Klein exaggerates the market reforms in question, often ignoring central events and rewriting chronologies. She confuses libertarianism with the quite different concepts of corporatism and neoconservatism. And she subjects Milton Friedman to one of the most malevolent distortions of a thinker’s ideas in recent history.

Den mest uppenbara lögnen är det boktiteln syftar på, Chockdoktrinen, säger Norberg.

“Only a crisis – actual or perceived – produces real change. When that crisis occurs, the actions that are taken depend on the ideas that are lying around. That, I believe, is our basic function: to develop alternatives to existing policies, to keep them alive and available until the politically impossible becomes politically inevitable.” This, says Klein, is “the shock doctrine.”

The quote is not, in fact, from one of Friedman’s most influential essays; it’s from a very brief introduction to a reprint of his book Capitalism and Freedom. And it is not a rationale for welcoming disasters; it’s about the uncontroversial fact that people change their minds when the old ways seem to fail. Friedman provides a telling example, which Klein neglects to quote: Young Americans joined him in opposing the military draft after the Vietnam War forced them to risk their lives on another continent.

Det är sånt här man har att kämpa emot. Det dominerande sociala temat i vänsterns beskrivning av verkligheten är att kapitalism är dåligt (det är inte kapitalism det är frågan om), rovgirigt och att det tömmer jorden på resurser, förstör både vår miljö och klimatet. Under kapitalismen manipulerar, lurar och bedrar eliten sig till sina förmögenheter, de trampar bokstavligen över lik, är det meningen att man skall förstå.

Samtidigt förordar de korporativistisk kompis- och statskapitalism med tydliga inslag av socialism (tullar, höga skatter på lön och konsumtion och kostsamma licenser, särlagstiftning, priviliegier, avgifter för att få bedriva näringverksamhet, kostnader som bara de rika har råd med) har sina fördelar.

Det är alltså lite som modernare varianter av sovjets, nazisternas och mussolinis koporativa, fascistiska centralorkestrerade ekonomier, helt enkelt. Inte så mycket att orda om, eller?

En halvtotalitär, elitstyrd  teknokratekonomism med den moderna skillnaden att den idag har en ur politisk marknadsföringssynpunkt (påstådd demokrati) mer opinionsmässigt fördelaktigare reklambanner som kan med att ljuga folk rätt upp i ögonen med det mångtydiga budskapet: ”Röstar ni på oss, så skall vi ta pengar från de oförtjänt rika och ge till de som är fattiga på grund av att det finns rika som roffat åt sig av det som tillhör alla”.

Det sorgliga är folk går på det här budskapet för att slippa bry sig. Det tråkiga är att ingen tänker djupare på vad det är vänstern och de konservativa säger och vad det har för djupare innebörd och att de inte har förmåga att se dess långsiktiga konsekvenser för samhällets grundpelare: folks egna pengar, samhällsekonomin, jobben och välståndsökningen.

Men det är som det har sagts av så många andra att när dessa fyra grundpelare börjar verka till medborgarnas fördel (ökat ekonomiskt välstånd), det är då politiken mister sin uppgift, det är då folk slutar bry sig om vad politiker säger.

Det är samtidigt just därför vi medborgare för alltid kommer att få leva under oket av politiskt orkestrerade kriser av diverse slag. Det gynnar politiken att folk får känna på lite lågkonjunktur då och då och får möjlighet att motionera sitt krismedvetande med jämna mellanrum, så varför ändra på nåt?

Vi är dömda att leva under dessa inkompetenta välgörares ok, för tid och evighet. Deras livsluft är att hantera sina egna skapade kriser för att verka opinionsmässigt handlingskraftiga inför sina väljares ögon … detta fungerar givetvis bara så länge de får skimma lejonparten de pengar som utgörs av våra löner och vår konsumtion.

När Socialism och dess utestängande regleringar är för de rikas intressen och kapitalism med fria marknader är för de fattiga och deras drömmar, så är det inte svårt att förstå varför vi har mer i världen av det första och betydligt mindre i världen av det senare.

Eller som Friedman sa i Reason Magazine, 1978:

Business corporations in general are not defenders of free enterprise. On the contrary, they are one of the chief sources of danger … Every businessman is in favor of freedom for everybody else, but when it comes to himself that’s a different question. We have to have that tariff to protect us against competition from abroad. We have to have that special provision in the tax code. We have to have that subsidy.

God Jul!

Kors i taket! En Folkpartist på rätt spår

Dick Erixon återger delar av Thomas Gürs intervju i Neo med folkpartiets Jan Björklund.

– Vi lider fortfarande av effekterna (sviterna? min anm.) från misskötseln av skolan sedan 1970-talet. … Det är inte instrumentella misstag utan ideologiska. Sedan har de instrumentella bristerna kommit som en följd av ideologiska vägval.