Politikernas krig mot verkligheten

Delingpole berättar att Obama förklarat krig mot verkligheten i kolumnen, Obama declares war on reality:

Vi kommer att svara på hotet från klimatförändringarna, underlåtenhet att göra detta skulle förråda våra barn och kommande generationer. Vissa förnekar fortfarande den överväldigande dom av vetenskap som finns, men ingen kan undvika förödande konsekvenser för rasande bränder, förlamande torka och mer kraftfulla stormar.

Delingpoles slakt av Obamas floskelflora är inte nådig och den är skarp, riktig och helt korrekt. Konsekvensen av att yttra dylika infantila påståenden till den demokratiska del av befolkningen i USA/världen (visst får man intrycket att han riktar sig till omvärlden också?) som inte håller med honom resulterar inte i nåt annat än medial förnedring, som den här till exempel:

[…] As for the idea that ”science” ever has such a thing as an ”overwhelming judgement”: this would be news to Galileo, Newton, Einstein and indeed all the great scientists of history, all of whom made their names by advancing theories which completely overturned the ”overwhelming judgement” of their contemporaries.

Så, visst känns det väl skönt att påverkbara politiker (finns ett elakare ord) kan inhämta oberoende samstämmig kunskap och konsensusvetenskap från forskare som är helt privatfinansierade och absolut inte varit i närheten av en statlig, ekonomisk påtryckning i form av ett bidrag eller en subvention eller nån annan sofistikerat benämnd dusör.

Det dominerande sociala temat: Klimatförändringarna leder till katastrofer om inte politiker får större mandat att agera i frågan. Folket måste ge politiken större makt. Vi har demokrati och folket måste agera nu för att ge politiken större makt.

Den fria marknadsanalysen: Centralmakten kommer aldrig att släppa sitt kompisgrepp om den skatteinbringande syltburken, storkapitalet och dess världsomspännande koncerner. Centralmakten kommer alltid att propagera för att politiken sköter nationalekonomi bättre än enskilda människor och den fria marknaden för att sprida välståndet. Centralpolitik kan inte tillåta privatiseringar och enskilda företag och storkapitalet att förstöra vår jord längre. Politiken måste få/ges större mandat från fler för att infria löftena om att rädda vår jord.

Otillbörlig marknadsföring kallas väl sånt när det sker på den … ähum, fria marknaden?

En sak bloggen kan konstatera är att det är väldigt lätt att inse att politiken är ett uppenbart offer för sin egen inneboende begåvning att skapa slagkraftiga paroller. Paroller som endast syftar till att permanenta och konsolidera centralmakten med lejonparten av folkets pengar. Utfallet på alla paroller och politiska löften är helt ointressanta i det stora perspektivet.

Målet för politiken är att expandera, tänja gränserna för hur mycket folk tål av intrång i deras privatliv. Hittills har ju övningen gått rätt bra. Det är därför vi ser en en expansion av centralmaktstänkandet i dagens politik världen över.

Även en parasit har ju överlevnadsinstinkter. Det sista stadiet i parasitens expansion kommer ju naturligtvis bli att vi alla i demokratisk ordning tillsätter en global regering med en ofantlig och enorm global myndighetsflora, vare sig alla länder vill detta eller ej. Det finns metoder för att se till att såna här drömmar förverkligas. Eller vad tror ni?

Å glöm för allt i världen inte bort att politik är det möjligas konst.

Democrats: Not responsible enough … to own a gun!

Vapenhandlaren Cope Reynolds i Pinetop, AZ vill inte göra affärer med de som röstade på Obama i valet. Farbrorn har nog lackat ur på grund av den socialism han ser komma krypandes från Washington och Vita Huset.

Hr Reynolds är nog mer exakt sur på de vapenlagar han anar vid horisonten och de generella regleringar för småföretagare som kommer införas.

While anticipation of stricter gun control may be a contributing factor to the letter, the gun shop will be affected by President Obama’s other policies and regulations just like any other small business.

Det där med vapen är ju rätt farligt. Särskilt i händerna på ansvarsfulla människor i medelklassen som bara vill skydda sig och de sina och sin egendom när polisen inte kan göra det.

En annan syn på saken ger signaturen, USMC:

The only time the liberals tolerate guns is when they’re in the hands of street gangs or terrorists.

Frihet o Lycka: Populär politisk doktrin

Vilket annat land i världen har inskrivet tankar/principer om lycka i sin konstitution?

Här är en helt underbar liten dokumentärfilm om ett USA vi sällan tar del av.

Varje år ansöker och får 1 miljon människor ett bevis på medborgarskap i United States of America.

Vi måste börja fråga oss varför så många människor från världens alla hörn söker sig till USA? Vi måste börja fråga oss varför andra länder inte ens är i närheten av samma slags immigrationstryck.

För vissa är svaren enkla. Andra vill komplicera sina svar. Andra bryr sig inte. En del förstår inte vad man menar med att överhuvudtaget diskutera en sån här sak. Andra ser det som ett hot och ett varnande exempel på nåt vi inte skall ta efter.

Det finns helt enkelt nästan lika många synsätt på hur och varför USA:s folkmängd ökar så som den gör och lika många synsätt på om detta är nåt bra, dåligt eller rent av ett varningsexempel på hur illa det kan gå.

Det Progressiva och Ansvaret

“I am free, no matter what rules surround me. If I find them tolerable, I tolerate them; if I find them too obnoxious, I break them. I am free because I know that I alone am morally responsible for everything I do.”

―    Robert A. Heinlein

Vänsterexploateringen av Rättvisebegreppet

”Fairness,” an elusive idea normally exploited by spoiled children, is now the foundation of the Democratic Party’s economy policy.

[…] As for fairness, the wealthy already pay more than a fair share (the top 1 percent of income earners make 16 percent of income but pay nearly 40 percent of federal income taxes), and—notwithstanding Warren Buffett’s secretary—every category of the wealthy pays higher tax rates than the non-rich. (Let’s hope that Obama doesn’t start getting technical about ”fairness,” because the plutocrats would be in for a huge tax break.)

[…] the wealthy did not create our debt; government did. Government—this administration in particular but all of them in general—is, by nature, risk-averse and never deals with the consequences of its failed ”investments.” It is the un-entrepreneur. Really, should the head of an organization that annually spends $1.6 trillion it doesn’t have be setting the parameters for a discussion on ”fairness”?

Oj, oj, oj …

Obama talar till väl utvalda delar av folket och får applåder:

“I refuse to take ‘no’ for an answer,” Mr. Obama said in Shaker Heights, drawing applause from his audience. “When Congress refuses to act and as a result hurts our economy and puts our people at risk, then I have an obligation as president to do what I can without them.”

Man vågar eller vill liksom inte tänka på vad det stora landet i väster håller på att förvandlas till och vad som sakta håller på att ske. Tanken är så otrolig att många bara fnissar och slår bort den med en handviftning.

En värld, grundläggande principer, och den där konstitutionen

Dagens en-poängskurs i samhällsvetenskap.

Nånting är allvarligt fel på dem som inte kan ställa upp de grundläggande principer som Allen West redogör för vid 1:40 in det här klippet.

Då är de tyvärr inget annat än sådana som Alfonzo Rachel sablar ner i det andra klippet. Och, nej, CBC, står inte för Communist Black Caucus.

Land of the free, home of the brave…

I New York, United States of America, är det bäst att läsa reglerna för det mesta du ska göra ute i det förmodat offentliga rummet. Ingenting kan tas för självklart kring vad du anser díg ha för rättigheter eftersom privata intressen eller myndigheter kan sätta upp vilka regler de vill.

Här om sistens fick två unga damer böter för att de åt doughnuts på en parkbänk i Brooklyn. Enligt poliserna borde de ha läst den här skylten innan de gick in i parken. Då hade de inte behövt begå denna fasansfulla lagöverrädelse.

”Vuxna utan barn har ej tillträde till parken”. Man häpnar, uppvuxen som man är i landet med ”The All Mans Rights”.

Resten av reglerna tillhör väl vanligt sunt bondförnuft?

Att dessutom dela ut böter? Hade det inte räckt med en tillrättavisning? Nu finns två unga kvinnor i Statens brottsregister för att de suttit och ätit munkar på en bänk i en park.

Den ena av kvinnorna som fick böter blev rätt arg och kunde inte låta bli att fråga polisen ett par saker. Hon återger följande diskussion:

I got really angry and asked the officer if he honestly believed he was helping this community by giving us these summonses. His response only made me more angry. “I don’t believe in anything,” he said. “You don’t believe in anything? In helping people? Then you probably shouldn’t be a cop,” I said. This did not make him happy and he asked me, “Well, do you think you are being a model citizen right now?” I knew that I had to stop talking, that I was taking this too much to heart, that my poor visitor was getting more and more anxious, but I could not believe what was happening. “Do you think that being a model citizen means saying nothing when you see something you disagree with being done with your tax dollars? Because that is a model citizen in a totalitarian country.” He just shook his head at me. And at that point I did stop talking.

I en kommentarer till bilden på skylten sägs något som är symptomatiskt för alla välfärdsdemokratiska västländer:

Bare feet is on there because one day the mats in the playground got hot, and some liberals (ung. vänsterfolk, min anm.) precious snowflake child burned their feet and sued the city for millions. Instead of the parents using common sense now there is a rule against bare feet. Everything has a reason on this sign, and most of the reasons is an overly litigious liberal city that is not responsible for its own actions.

Just det. Tänk om folk skulle ta lite mer personligt ansvar. Och då menar jag som svensk inte bara hur man beter sig i en park i stan.

Köp en gris, nu utan säck, kanske…

Webaidshop.se är ett verkligt bra nytänk vad gäller att hjälpa fattiga runt om i världen. Shopen är en del av Läkarmissionen. Här går pengarna raka vägen till dom som behöver hjälpen, inga omvägar via diktaturers ämbetsmannafickor där pengarna och därmed hjälpen snabbt går upp i rök.

Webaidshop blev av tidningen Internetworld utsedd till Sveriges 13:e bästa webplats och dessutom utsågs denna biståndsbutik, som de själva kallar sig, till årets bästa nytänkare 2008.

Alltså, om du vill göra verklig skillnad och bidra med nåt för fattiga människor ute i världen så köper du en gris åt en familj i Burkina Faso eller en möjlighet för ett barn att lära sig skriva och läsa i sin nya byskola.

Utförligare läsning om de generella principerna och det alldeles lysande med ett sånt här initiativ kontra den svenska statsreglerade biståndsprocenten till diverse korrumperade regimers fickor kan du läsa om hos erixon i hans artikel, ”Köp en gris – stöd etiopisk företagsamhet”.

– – – – – – – – – – – – – – –

UPPDATERING: Tyckte hela upplägget verkade störtskönt tills jag surfade in på den här länken på webaidshop.se. Vad möter en om inte mytskapande nonsens om det gudsgoda vänsterflumbegreppet CSR (Företags Sociala Ansvar) och politiskt korrekt propaganda om klimatkompensering.

Att det aldrig kan finnas biståndsverksamhet som kan ge fan i att moralisera över mitt/vårt västerländska framgångsrika välståndsskapande sätt att leva och bygga i tillvaron för att skapa bättre liv åt människor.

Det är sanslöst alltså, ingenstans går människan fri från välmenande korrekthetens apostlars inbillningar och snedvridna föreställningar om saker och ting.

När skall goda och kunniga människor lära sig att företag tar ansvar bara genom att finnas och anställa människor  och ge dem lön och investera och utvecklas och gå med vinst på den ort de befinner sig. Det är att ta SOCIALT ansvar som företag.

Allt annat är vänsterpolitiska och retoriska flumkonstruktioner som enbart grundar sig i bristande kunskaper om grundläggande företagsamhet och organisationskänsla och hur företag leds, sköts och utvecklas.

Det finns inget inneboende, grundläggande ont eller förstörande i företagsamhet eller företagande i sig som därför måste regleras enligt nån slags nyuppfunnen vänster-moralkodex (vanligtvis) för att bli godtagbart…eller, håll i er nu, LÅNGSIKTIGT HÅLLBART.

Bilden av hur företagande gick till på sina håll en gång i tiden har ju bibehållits och vårdats väl inom vänsterretoriken. I den fria företagsamhetens begynnelse och guldålder hämtar de sina exempel på hur det går till överallt 150-200 år senare, nämligen om hur företagande rövarbaroner bara går in för att utnyttja fattiga människor till undermåliga löner och sticka från orten när det inte är lönsamt längre.

Detta är ju enskildheter som lokala lagar och regler säkert har större orsak till, mer än den lättköpta inbillningen att det är så företagsamhet fungerar regelmässigt över allt. I all vänsterretorik blåses alltid enskilda företeelser som de avskyr upp till generella företeelser och bildar exempel på hur nånting är eller fungerar generellt.

Vänsterretoriken på det här området fungerar precis som logiken i etablissemangsmedia, där det sällan förekommande i en i övrigt normalt fungerande värld som uppmärksammas med världskrigsrubriker, det ovanliga skjuts fram, det avvikande uppmärksammas, vardagsdramatiken skall hittas i en lagom stark vinkling om hur det hela egentligen gått till och sen körs allt runt i manipulationskvarnen och skickas ut till röstboskapen (politikernas syn på medborgarna, inte min) tills det framstår som en generell företeelse om hur illa tillståndet faktiskt är, hur allvarligt och på randen till katastrof det egentligen är, om inte…

Påverkar ett företag omgivningen eller orten eller de anställda negativt så till vida att den enskilde företagaren uppenbarligen bryter mot lagar och förordningar de är satta att följa, ja då kan man börja tala om bristande företagaransvar.

Tyvärr har trendmedvetna vänsterprogressiva taktiker lyckats införa de två motbilderna ”Snäll” kontra ”Elak” i det här ämnet. Vem och vilka som befinner sig i vilken kategori är inte svårt att lista ut.

Som sagt, företag tar ansvar bara genom att lokalisera sig på en ort och investera och utvecklas där. Resten av ansvaret ankommer på politikerna som sätter upp regler, lagar och förordningar och höjer, alternativt sänker, skatter och avgifter (!) kring företagsamhet i stort.

En sak dessa politiska taktiker missade när de försökte ”fånga in” de elaka företagen i sitt kontrollnät var och är att det inte finns några ”andra” nyttiga aktiviteter som är skilda från företagens vinstintresse. Ett företag som får vinst och går med vinst tar sitt ansvar.

È Capice?! 😉