Fasciststatens samhällsekonomiska irrfärder

I vänstersocialist-staten (socialism/kommunism) ägs produktionsmedlen av staten och numera vet man av erfarenhet att det ekonomiska systemet med tiden går käpprätt åt helvete just för att det styrs av företagsekonomiskt blinda politrucker.

Det mest absurda är nog att de begriper sig på ekonomi men ogillar det ”de fria” fascistekonomierna i väst åstadkommer för samhället och för enskilda människor i stort.

Om vi är riktigt uppmärksamma nu, så är ju ”de fria ekonomierna” enbart högersocialismens, något mer framgångsrika ekonomiska övningar. DDR byggde ju av rädsla och avundsjuka sin ”anti-fascistiska skyddsvall” rakt genom Tyskland och Berlin. Man kan ju bara föreställa sig avundsjukan hos vänsterpolitruckerna om de fick se vad Liberalismens fria handel (inte frihandel) och anarkokapitalism på sunda och minimalt och objektivt reglerade marknader kan åstadkomma för folk och samhälle. Vad fascistekonomi åstadkommer för internationella storbolag och Stater vet vi redan, det är rena mumman för de inblandade gängen.

I höger-socialisternas (fascisternas) stat går det lite bättre. Där kontrolleras och beskattas och styrs nämligen de som äger och förstår sig på produktionsmedlen istället. Ägande involverar så mycket oönskat ansvar. Därför låter man de som förstår sig på ägande, underhåll, tillverkning, marknadsföring, ekonomi och allt annat som hör företagandet till att sköta det dom är bäst på.

Här tillkommer även en bonuspoäng för fascisterna; när det går dåligt för näringslivet har politikerna en syndabock på köpet som det går att snickra kreativ beskattnings- och regleringspolitik utav i evighet. Det är denna insikt många före detta sovjetkommunister kommit till insikt om efter de befunnit sig ett tag i Väst. Skillnaden nu är bara att de måste ge sken av att jobba för sina politiska målsättningar i ”fri västerländsk demokratisk anda”, vilket kan vara nog så jobbigt … om man inte har statliga privilegier på sin sida vill säga.

Kontroll och regleringssocialism måste ju vara en bättre lösning än vad de där kommunisterna sysslar med, tänker fascisterna. Att fascism primärt sysslar med nationalism och segregering av människor i staten är enbart propaganda från deras socialistiska kusiner längre ut på vänsterkanten. Fascisternas ekonomiska övningar vill vänster-socialisterna sällan prata om.

Eftersom vi nu är i Sverige så är allt en salig blandning av än det ena och än det andra, så ingen kan ha riktigt rätt i sin samhällsanalys. Alla kan peka finger åt alla och alla kan ha lite rätt eftersom alla missförhållanden som dessa båda socialistiska ismer ställer till för oss medborgare manifesterar sig i Sverige.

I fasciststaten instrueras och påverkas alla till att tänka på helheten, nationen, kroppen (corpus, korporativism) gruppen (fasces).

Då finns oxå bara utrymme för ett slags tänkande, då bygger inte längre samhällstanken på att ena åsiktsmässigt oliktänkande och ekonomiskt fria medborgare utan då gäller som högsta ideal istället folklig politisk aktivism där klasskampen för gruppens rättigheter sipprat ner i de djupare folklagren på behörigt avstånd från de styrande i toppen. Nere hos folket gäller principerna om att dela och splittra och vinna över medborgare i olika läger och rättighetsgrupper samtidigt som Staten roffar åt sig äran och lägger armen om dem som lyckas skrapa åt sig mest och störst rättigheter på den generella rättvisans och det allmännas bekostnad.

Detta är viktigt att ha i tankarna (!) när man läser om följande absurditeter i Aftonbladet.

Nu får alla etanolbilsägare läsa om hur lurade de blivit. Är det nån som frågar sig varför just Aftonbladet har den nyheten? Är alla samhällsduktiga AB-läsare sossar och miljöpartister, måhända? Utan att göra vidare efterforskning om vad AB skrivit om etanol tidigare, så vågar bloggen sig kanske på en gissning om att AB pushat sina läsare att köpa etanolbil eftersom det är så miljövänligt.

Om de har gjort det så har de med all sannolikhet säkert inte berättat om de utbud- och efterfrågeaspekter som styr den av fasciststaten skattetyngda och sönderreglerade globala biobränslemarknaden, ja, alla marknader egentligen. Givetvis är det den rena otyglade och giriga kapitalismen som återgigen får spela syndabock när tokvänsterns ekonomiska irrfärder med småfolkets pengar kör i diket.

Etanolbränsleboomen är alltså över. Ekonomisk hållbarhet var det ju aldrig fråga om, det visste alltför många redan från början. Det där med ekonomisk hållbarhet har aldrig legat för varken vänster eller höger-socialister. Funkar det inte så betalar ju staten mellanskillnaden, så i deras virtuella verklighet fungerar det ju med Disneylandekonomi.

Robert Collin:

[…] Svensk etanol- och biogasproduktion ser just nu ut att vara mycket dyra äventyr. Dyra för skattebetalarna, som betalat det mesta av notan, och dyra för dem som lurades att köpa etanolbilar.
[…] Det har gått så långt att en del tillverkare, som Ford, uppmanat ägarna att köra på bensin. Andra tillverkare rekommenderar en tank ren bensin för att tvätta ur motorn efter två, tre tankar E85. Bilisterna blev försökskaniner i ett projekt som aldrig borde ha ägt rum. Det är inte konstigt att Lantmännen överväger att stänga fabriken.

Lurades att köpa etanolbilar!? Det låter det. Jag vet inte hur många ställen i socialisternas rättighetskatalog man kan åberopa angående det här. Givetvis kommer besvärade politiker återigen hänvisa till den besvärliga och otillräckligt reglerade kapitalismen och den trilskande, dumma marknaden.

Alla som nu känner sig skamsna men fortfarande vill ha ett ord med i debatten kommer att skylla på de enda två saker i den här världen som politiker förstört så till den grad att ingen längre vet eller förstår vad ”fri” som försättsord innebär i ekonomiska sammanhang, än mindre hur detta kan rädda mänskligheten från en återgång till nån modern avart till senmedeltida privilegie- och feodalsamhälle där byteshandel återuppstått igen.

Man förstår med lätthet att bevarandet och konsolideringen av den fascistekonomiska och politiska maktbasen överglänser allt annat i prioritet, speciellt när man läser Henrik Alexanderssons, ”TTIP: Slaget om demokratin och den fria ekonomin”.

En liten passus till Henrik bara; ekonomin har aldrig varit fri, den har alltid varit i händerna på socialister, speciellt i de korporativa höger-socialisternas händer eftersom …

Free Markets and Capitalism are perpetual revolution. You need socialism to keep the establishment in place

[…] The right-wing socialists are by far the most dangerous, because they are not known as socialists and call themselves capitalists, individualists, private enterprisers, etc.

 

Rätt (s)orts åsikter i debatten och rätt (s)orts demokratiska beslut

[…] ”Det viktigaste för oss [d.v.s. socialdemokraterna] är inte vem som äger företagen, utan vem som bestämmer över dem.” När jag läste de där orden som Olof Palme hade uttalat, tänkte jag för mig själv – ”Precis de där orden hade Benito Mussolini kunnat ha sagt också!”

[…] De flesta svenskar gör inte det. Därför ser de inte att (s) har drag av fascismen. De flesta svenskar har bara en ”slarvig” definition av fascismen. De tänker – ”fascismen är ett dyrkande av våldet och brutaliteten”. Men den exakta definitionen av begreppet fascismen är – ”totalitär funktionssocialism”. Fascismen är funktionssocialismen när den har gått så långt att den har blivit totalitär. Essensen i det system som rådde i Italien under Mussolini och i Tyskland under Hitler, var att de privata kapitalisterna fick äga företagen i teorin, men att det var ”staten” som bestämde över företagen i praktiken (hur styrda av byråkratutövning och myndighetsregler är svenska privata företag idag?). Det var Mussolini, Hitler och deras byråkrater som bestämde vad de italienska och tyska företagen skulle producera, vem de skulle anställa, vem de skulle sälja till, vilka priser de skulle ta, vilka löner de skulle betala.

[…] Finns det några konkreta tecken på att vi är på väg mot fascismen? För att svara på den frågan måste vi känna till vilka konkreta egenskaper fascistiska samhällen brukar ha. Ett par viktiga egenskaper är korporativismen och rasismen. Många, dock inte alla, fascistiska samhällen har historiskt kännetecknats av korporativism och/eller rasism.

[…] Korporationerna blir till hälften privata organ och till hälften politiska organ. På så sätt flätas staten samman med det privata näringslivet och med intresseorganisationerna. Känner du igen det här? Det påminner mycket om dagens Sverige, eller hur?

[…] Och hur är det då med rasismen? Tja, alla socialister är väl övertygade *motståndare* till allt som heter rasism? I teorin ja. Men jag har arbetat mera än 30 år inom industrin. Jag har snackat med massor av socialdemokratiska jobbare, mest metallarbetare. Och jag har råkat på *väldigt* många sossar som inget hellre vill än att staten ska minska invandringen. Att vilja minska invandringen är förstås inte liktydigt med att vara rasistisk. Men det ligger väldigt nära. Det är fråga om xenofobi – d.v.s. en rädsla för, eller fientlighet mot, *främmande* (jag berättade om en invandringsfientlig socialdemokratisk klubbordförande som jag kände i essän ”Varför jag hatar facket” –  http://henrik-unne.blogspot.com/2009/02/varfor-jag-hatar-facket.html ).

Det är inte konstigt att sossar vill minska invandringen. De är kollektivister. Så de är vana att tänka i termer av att – ”det är vi mot dem”.

[…] Tja, jag har en del personlig erfarenhet av graden av den där demokratin hos den svenska arbetarrörelsen. De stödjer demokratin mycket konsekvent – så länge de demokratiska besluten är just de beslut som de själva vill ha! Men sossarna blir hur intoleranta och ”odemokratiska” som helst när någon snubbe dristar sig till att motsätta sig ”arbetarrörelsens värderingar”. Jag blev själv mobbad och utfryst när jag valde att i mera än 25 år stå utanför facket (Metallindustriarbetarförbundet). Sedan, för ett par år sedan efter drygt 25 år som skubbare, fattade jag beslutet (som visade sig vara ett misstag) att gå med i facket igen. Jag resonerade att det viktigaste för mig var att bilda opinion för mina åsikter. Och jag tänkte att om jag gick med i facket skulle jag kunna få in debattinlägg i fackets tidning, Dagens Arbete. Jag ville gärna exponera några hundratusentals arbetare för mina radikala åsikter. Men jag räknade fel när jag trodde att jag skulle få delta i debatten i Dagens Arbetes spalter.

[…] De ville att fackets tidningar skulle vara fyllda med debattinlägg som förespråkade välfärdspolitik och utjämning, och som fördömde kapitalismen och borgarna. Deras debattsidor skulle tydligen inte innehålla någon debatt. Detta innebar att ledarna för fackföreningarna visade ett suveränt förakt för sina egna medlemmar. Ledarna för facket tyckte tydligen att de egna medlemmarna inte var tillräckligt myndiga för att ta ställning i politiska frågor alldeles själva. Ledarna för facket tyckte att de egna medlemmarna behövde förmyndare som ”filtrerade” de politiska åsikterna, så att medlemmarna inte kom i kontakt med några ”olämpliga” åsikter. Som t.ex. mina åsikter.

– Henrik Unné om socialdemokraterna i artikel på Newsmill (2010-09-04, Uppdaterad: 2011-11-02)

1978 – Konsensus om kommande istid, …

På WUWT finns en artikel, The 1970′s Global Cooling Compilation – looks much like today, med ett youtube-klipp som pekar på 70-talets konsensus om en kommande istid. De flesta klimatreligiösa omställareaktivister var inte ens födda då och vet inte vad vi lite äldre och förnuftigare personer talar om, vi som har sett en del av politiken i världen och vad den går för och vad den levererar till människorna.

Men vad är det att bry sig om, vi är ju bara antingen nyliberaler och/eller konservativa eller sd:are eller nåt annat surt, otäckt och självständigt.

Det är dags att göra det till allmän kunskap att konsensus inte har någonting med vetenskap att göra och att vetenskap inte har någonting med politik att göra.

”The growth of knowledge depends entirely on disagreement” – Karl Popper

”Science is the belief in the ignorance of the experts” – Richard Feynman

‘Nothing is more terrible than ignorance in action’ – Goethe

“Doubt is not a pleasant condition, but certainty is absurd.” – Voltaire

”No lesson seems to be so deeply inculcated by experience of life as that you should never trust experts. If you believe doctors, nothing is wholesome; if you believe theologians, nothing is innocent; if you believe soldiers, nothing is safe.” – Lord Salisbury

”The fact that an opinion has been widely held is no evidence […] indeed in view of the silliness of the majority of mankind, a widespread belief is more likely to be foolish than sensible.” – Bertrand Russell

”Pluralitas non est ponenda sine necessitate” — William of Occam

”One of the sources of the Fascist movement is the desire to avoid a too-rational and too-comfortable world” — George Orwell, 1943 in Can Socialists Be Happy?