Hans Rosling – Super Soprano of World Prosperity Progress Statistics

Hans Rosling och Gapminder använder Internet och tillgången på statistik precis på det sätt som det skall göras. I början stötte de på motstånd från de vanliga nej-sägarna som givetvis hävdar att det inte är möjligt att släppa all statistik om alla länder fri på det sätt Hans Rosling efterfrågade. Det var FN-chefen för deras enorma statistikdatabas som hävdade det.

Det måste finnas lösenord och pris på den sortens information. De sa i princip till honom att det du tänker göra Hans, det går inte att göra. Vilken tur att det finns personer som inte lyssnar till alla expertliknande överstepräster i vår sekulariserade, semi-religiösa politikerdyrkande värld.

Men vad är det då som driver den så välgörande, välståndsökningen i världen som Hans Rosling visar i sina animerade statistikföreläsningar och som om en så där 35-40 år kommer leda till att i stort sett alla länder i världen kommer att ligga på snarlik välståndsnivå (trots alla statliga resursförstörande interventioner i marknaden).

Jo, det är naturligtvis det de flesta har en vag aning om men egentligen aldrig ordentligt fått lära sig varken i skolan eller senare i livet och som därför ingen riktigt verkar veta hur det borde fungera (inte ens de som gått ekonomlinjen och Handäääls).

Det är givetvis ekonomisk tillväxt (skapandet av resurser), marknadsekonomi, frihandel och liberaliseringar över hela samhällsspektrat som är de viktiga beståndsdelar i berättelsen om hur världens folk och individer skall få det bättre på bekostnad av den ofantliga, skattemissbrukande, resursförstörande och krigförande välfärdsstaten.

Den moderna kontrollerande välfärdsstaten för politiska och moraliska krig på både hemmaplan och bortaplan, kampanjer är ett annat ord för krigföring. Kampanjer har vi gott om i våra välfärdsländer där det samtidigt verkar finnas så mycken ofärd som det måste föras krig mot. Tänk istället att det är ett sätt att påverka människor i massiv skala.

Avsikten och slutmålet är att få alla att tänka och agera på samma eller åtminstone liknande sätt, precis som androider, robotar som inte har annat syfte med livet än bidragsfinansierad familjebildning och statlig måluppfyllelse av den senaste statliga kampanjen. Så tänk vilket kaos det skulle vara om inte staten hade dina skattepengar att finansiera sina välvilliga moralkampanjer gentemot oss medborgare, ingen skulle ju göra som de vill, det skulle ju vara … ja, fullständig anarki.

Nåväl. All utveckling Rosling visar upp sker, som sagt, trots Centralstatens härjningar i folks liv. All utveckling som Rosling visar upp hade gått fortare om vi hade avskaffat ”våra ledare” och därmed hindrat dem från att ställa till med alla problem de senaste två hundra åren. Som mänsklighet bör vi kunna lära av Roslings statistiska perspektiv på historien.

Hans Rosling visar den bästa statistiken du någonsin sett

Hans Rosling: Nya insikter om fattigdom

Så oavsett vad Rosling anser om klimatet och koldioxidens roll i sammanhanget och de förändringar dessa moderna hjärnspöken påstås leda till (den här gången i planetens historia) så visar Roslings statistiska välståndsökningshistoria över världens länder hur som helst att det är ekonomisk tillväxt, vetenskaplig utveckling, resursskapande, ekonomisk frihet, marknadsekonomi, frihandel som är lösningen om man vill HELA mänsklighetens väl.

När man lyssnar på vissa centralpolitiskt finansierade planeträddare av idag får man lätt för sig att det inte riktigt är hela-mänskligheten-scenariot dom kalkylerar med.

¤ — ¤ — ¤

P.S. – att Rosling inflikar klimat och koldioxid som relevant i sammanhanget avslöjar ett grundläggande politiskt avstamp hos honom som räknar med att det är vänsterinspirerade social-centralstatslösningar som skall stå för den huvudsakliga kompassriktningen och pekfingerpekandet för ett lands utveckling.

Grön matematik: Tillväxt genom nedskärningar

FN:s generalsekreterare, Mr Chance … f’låt, Ban Ki Moon, skrev innan Rio en artikel i Der Spiegel:

For too long we have been trying to secure the path to prosperity with increased consumption. This model is dead. In Rio we have to develop a new model for an economic system of the 21st century, one that refutes the myth that there has to be a zero-sum balance between growth and environment. Using intelligent measures, governments can create growth, fight poverty, create jobs and accelerate social progress while at the same time conserve the natural and limited resources of the planet.

Mer förvirrande än så kan nog ingen som inte besitter ett parlamentariskt mandat uttrycka sig i sina försök att få med sig demokratiskt och något så när hushållsekonomiskt sinnade medborgare och deras valda ledare på sitt kampanjtåg.

NoTricksZone kan du läsa mer om hur Ban Ki Moons strävanden i pratiken kommer att tvinga in oss i miljöarbetsläger för att han och De Gröna vill påtvinga oss energislag som vi varken vill ha eller har råd med.

In truth, the UN’s idea of new prosperity, dubbed sustainable living, would be so regulated and fraught with restrictions that it would de facto transform human society into a global concentration camp of forced environmental labor.

Läs följande citat från Ban Ki Moon noga och fundera efteråt på vad karln menar med, ”vi”. Vilka vi? Med endast en gnutta livlig fantasi är det lätt att bli mörkrädd för mindre:

‘Renewable energy for everyone’ is the partnership of the future. The principle is simple, yet powerful: The UN brings all players to the table so that they can work together on this goal. […]  But ‘Rio+20′ is about much more. The conference is the expression of a dynamic worldwide movement for the change. It’s a huge step to a future that we want.”

Tyvärr, Ron Paul

Ex-Aide: Ron Paul’s Foreign Policy is ‘Sheer Lunacy’

Att göra rätt är i bland det svåraste av ting. Ron Pauls redan avlägsna möjligheter att bli president dog fullständigt i Iowa på grund av hans, för en supermakt, rent skogstokiga utrikespolitik.

Hängde ett presidentval i USA enbart på inrikesfrågor så hade han haft bättre chanser, men nu när världsläget är som det är så kan man inte annat än hålla med en före detta Ron Paul-anhängare, Eric Dondero.

[…] former Paul staffer Eric Dondero purporting to describe the ins and outs of Paul’s positions on everything from Israel (it shouldn’t exist) to Hitler (we shouldn’t have fought him) to 9/11 (U.S. authorities may have known about the attacks) to Afghanistan (we shouldn’t have invaded). He calls Paul’s foreign policy ”sheer lunacy.”

Han har helt rätt. Att vända ryggen militärt åt den internationella scenen som president i världens enda supermakt är inte vidare klokt eller genomtänkt, det är inte medmänskligt heller. Det får allt se rätt annorlunda ut i världen på det bilaterala planet innan en amerikansk president ens kan börja överväga nedrustningsplaner. Världen behöver USA och Europa (Stor-Britannien och Frankrike framför allt. Butterbittra Ryssland spelar givetvis i en liga för sig själv) patrullerandes åtminstone världshaven.

En nation med supermaktstatus är ett verktyg som skall och måste användas i den anarkistiska situation som trots allt till stor del råder mellan stater i vår värld. FN och internationell rättslagstiftning i all ära men en större papperstiger går nog inte att uppbringa. Vem skall verkställa FN-sanktioner och internationell rätt? Jo, en koalition av amerikanska och europeiska militära styrkor. Vem har sagt att det är den bästa lösningen? Det är dock bättre att agera än att bråka om politiska formuleringar och till intet förpliktande politiska paroller till diktaturens kreatur som de enbart skrattar åt medans de mördar sina medborgare.

Givetvis är jag på det klara med att USA-hatet och den generella anti-kapitalistiska mentaliteten har en helt annan uppfattning i den här frågan. Deras åsikter är dock bara relevanta på ett plan där en annan form av frihet och demokrati är förhärskande, men dit vill ingen följa med längre.

FN:s Israelfokus, socialistiska folkmord och kålsuparteorin 2.0

Alan Dershowitz 2 maj – 2009:

Alan Dershowitz 22 september – 2011:

Och här har vi en sann exploatör av den samtida kålsuparteorin och lögnaktiga berättelsen om judar, Israel och deras försvarare:

Norman Finkelstein är ytterligare en moderator av den israeliska, sionistiska och lögnaktiga snyftberättelsen som försöker påverka omvärlden att sympatisera med judarnas folkmord på alla Palestinier:

”I´ve never been in a crowd like this, they´re nuts”. Omdömet om Finkelstein kan bara bli ett: som man känner sig själv, så känner man andra.

Campus-Watch.org kan man läsa att inför Finkelsteins professorsutnämning vid DePaul University skrev bland annat:

[…] Charles Suchar, dean of the College of Liberal Arts and Sciences, […] writing in a memo that the ”personal attacks” in many of Finkelstein’s books ”border on character assassination and, in my opinion … embody a strategy clearly aimed at destroying the reputation of many who oppose his views,” according to the Chronicle. The memo went on to state that Finkelstein’s record is ”inconsistent with DePaul Vincentian values, most particularly our institutional commitment to respect the dignity of the individual and to respect the rights of others to hold and express different intellectual positions.

Finkelstein är kontroversiell på fler sätt. Han kallar nobelpristagaren Eli Wiesel för ”the resident clown of the Holocaust circus”. Simon Wiesenthalcentret får sig också en känga då han tillskriver dem en ”Dachau-meets-Disneyland” mentality and is known for ”the successful use of sensationalistic scare tactics for fund-raising.” Han jämställer även Israel med Saddam Husseins regim när han påstår att ”Israel’s human rights record is interchangeable with Iraq’s under Saddam Hussein.”

Om judarna måste dras med såna här ”vänner”, så behöver de sannerligen inga fiender.