Hong Kong-modellen under hot

Y C Richard Wong har ett klarsynt perspektiv på Hong Kongs ekonomiska historia. Han sitter även på första parkett och kan bevittna hur en aldrig förr skådad och mer framgångsrik ekonomisk modell håller på att luckras upp av allt mer regleringar och anta en alltmer svulstig och omfattande flora av byråkratvälde.

Han berättar att den rådande administrationen visar tecken på att ha allt svårare att stå emot trycket från de grupper som vill intervenera i ekonomin genom regleringar:

What is not so widely recognized is that fewer regulations also leads to a smaller public sector and a more efficient economy.

First, regulations have to be enforced and this would imply a larger public bureaucracy and possibly a busier judiciary.

Second, regulations that are adopted tend to be political compromises between various interest groups. None of the affected parties are fully satisfied with the outcome and often continue to lobby for further regulatory changes. Additional time, effort and resources are inevitably spent on amending and modifying the initial regulations.

Third, adopted regulations, no matter how well conceived, or how thorough the public consultation, inevitably suffer unforeseen third party effects. In other words, parties who have no direct interest may well be affected unintentionally. Further mitigating measures are therefore introduced to correct the unforeseen consequences. This process can continue ad infinitum. Regulations therefore beget regulations. The public bureaucracy expands.

Regulations are essentially another way of redistributing resources within society without resorting to the taxation-spending-deficit financing mechanism. They are rules that force one person pay another directly thus avoiding indirect resource transfers through government.

[…]

Hong Kong today is becoming a more regulated economy and is indirectly growing its government. The administration has proven unable to resist the lobbying for more intervention through regulation. Its attention has been focused on resisting attempts to increased taxes and spending, and avoiding deficits, but not the proliferation of regulations, the growing burden of which will inevitably reduce the flexibility of Hong Kong’s legendary open market.

[…]

Hong Kong’s political system is showing signs of a government divided against itself. This bodes ill for the future of our economy. Citizens on the Mainland sometimes misunderstand this as the incompetence of our civil servants and sometimes mistake it as a failure of our system of government. Hong Kong’s democracy advocates blame the problem on a half-baked democractic system. But I am not sure anyone has the correct answer. The problem is a diffcult one and we face an enormous challenge in understanding our predicament and overcoming it.

En läxa att lära för EU kanske? Skillnaden ligger dock i det omvända för EU:s del; de gör istället allt för att upprättahålla sin ineffektiva socialistiska centralstyrning. Hong Kong kan istället vara på det sluttande planet mot att glida ner i käftarna och offras, i demokratins namn, på det offentliga byråkratiska ekonomiska spenderingsaltaret á la EU:s modell.

För en liten ekonomisk region av HKSAR:s typ får man förmodligen anta att det finns nån slags naturlag eller kritisk övre gräns kring när ett framgångsrikt välståndsprojekt, fritt styrt och fungerande enligt de grundläggande marknadsmässiga reglerna, styrt av lagen och med minimal administrativ politisk [byråkratisk] inblandning blir för stort.

Det måste finnas nån slags tröskel i fysisk utbredning (New Territories?) som överskrids och sen skickar signaler till välståndets och överflödets byråkratgamar och parasiter vilka sen bildar parti och börjar blåsa i regleringstrumpeterna och kräva sin lön och att någon annan skall börja betala för deras medlemmars särintressen för att genomdriva och upprätthålla regleringarna.

Denna avundsjukans hindrande och omdistribuerande styresform har sina försvarare och de menar att Hong Kong är ett flagrant exempel på hur illa det kan gå för en stad/region ur alla [mänskliga] aspekter då flertalet invånare väljer att minimera politikens inverkan i sina liv.

Good Luck, Hong Kong!