Världens högsta samhällsförstörande skatteförtryck

The urge to save humanity is almost always a false front for the urge to rule

– H L Mencken

Nu vill centralmaktens förlängda verkställande arm, jordbruksverket, införa en köttskatt för att ”minska utsläppen”. Lägg märke till att det är under en borgarallians detta sker.

Det Dominerande Sociala Temat: Folk behöver mer av statliga skattefinansierade myndigheter som kan tala om för dem vad de skall äta, för klimatets skull. Mer överstatlighet gynnar både miljön och klimatet, globalt sett.

Den Fria Marknadsanalysen: Staten behöver reglera och styra upp den tunnelseende, hänsynslösa marknaden och privata produktionen av matkött som skövlar inneboende ovärderliga skogs- och naturvärden för snöd vinnings skull utan hänsyn till att även klimatet förstörs och därmed skapar en framtida klimatkatastrof.

Det centralmakterna egentligen vill är att påverka och styra vårt sätt att äta. Genom att förhindra folk i världen från att få tillgång till en av de största proteinkällorna som motverkar svält så planerar man (hoppas man) att decimera jordens befolkning. De som först och främst drabbas av detta är de som idag har svårt att få tillgång till kött.

Så den stora planen är att sänka levnadstandarden i Väst samtidigt som man låter den gamla u-landsvärlden höja sin levnadsstandard i sin egen takt. En dag möts dessa världar i en någorlunda standardmässig jämvikt och då är det dags att införliva Romklubbens Agenda om ett centralt globalt styre. Detta är ett scenario som det är svårt att sia om när det kommer att inträffa men alla ingredienserna för en centralpolitisk global stuvning har inhandlats för länge sen. Det som återstår är bara att hitta den kock som anses lämpligast att röra ihop alla ingredienserna.

Så tänk på det, talet om att ”minska utsläppen för att rädda klimatet” är enbart förevändningar som pekar mot, som skall hjälpa oss små förvirrade medborgare att associera till det högre klimat- och miljöräddande syftet som egentligen endast en global regering i slutändan kan ”ta hand om”. Centralregeringarna runt om i världen är bara till för att knuffa medborgarna i alla länder i rätt riktning via olika skatteinjicerande styrmedel.

Skatt är det perfekta vapnet för den totalomfattande social- och moralstaten att använda mot försvarslösa medborgare som inte förstår sitt eget bästa eller vad som är bra för världen, klimatet och miljön, dels för att finansiera sin egen verksamhet, dels för att hota med sina moraliska pekpinnar: ”eftersom ni inte gör rätt kommer vi att beskatta ytterligare en del av ditt miljöförstörande beteende”.

Det är ungefär som att säga: eftersom ni gör fel kommer ni att få betala en skatt till Centralmakten för att ni skall göra rätt (men reglerna gäller inte för oss som har Makten) och när vi väl tvingat er att göra rätt, leva rätt, äta rätt, bo rätt, åka rätt så kommer vi att tvinga folk att fortsätta betala denna göra-rätt-skatt medans vi letar efter andra saker vi kan komma på som ni gör fel och som vi kan beskatta. Vi måste ju ha pengar till alla kontrollorgan som skall organisera kontrollen av er.

Framtiden i totalstaten, vare sig den kommer att vara global eller regional, kommer inte att dra sig för att hitta på allt mer intrikata förevändningar för att få det att framstå som fullständigt moraliskt accepterat att den fingrar, justerar, styr och ställer i våra och i deras tycke, rätt ointressanta små privatliv via skatter … allt för vårt eget bästa och framför allt … för jordens klimats bästa.

Den dag folk och medborgare lär sig att Statsstyrd Kapitalism på en över- och sönderreglerad ofri marknad, där endast storföretagen och kompiskapitalet har råd att betala för att få åtnjuta alla statliga handelsprivilegierna, inte är nåt annat än socialism i fårakläder, den dagen kanske folk inser vilket oerhört kraftfullt maktinstrument som tagits ifrån dem.

De vill få oss att tro att det endast finns en sorts välfärdsmodell … deras modell. Det är som att vargar talar om för fåren att de kan bestämma på vilket sätt vargarna skall äta upp dem.

Det maktinstrument som kallas Folkkapitalism och fria marknader gynnar nämligen inte centralmakt och inkompetenta politiska beslut som är till medborgarnas ekonomiska nackdel. Medborgarna kan då nämligen rösta med fötterna precis när de vill genom att avstå från eller göra visa ekonomiska små vardagsval med lejonparten av sina egna intjänade pengar. Snacka om direktdemokrati inympad i vardagslivets själva DNA, va? Folket har hand om ALLA pengar via sina egna decentraliserade penningpungar, utan några skendemokratiskt tillsatta lokal- eller rikspolitiker som i första hand ser till hur de skall rädda sitt eget skinn (karriären) före varje politiskt beslut de tar.

Nåt land måste börja … föregå med gott exempel. nån gång.

Oj, oj, oj …

Obama talar till väl utvalda delar av folket och får applåder:

“I refuse to take ‘no’ for an answer,” Mr. Obama said in Shaker Heights, drawing applause from his audience. “When Congress refuses to act and as a result hurts our economy and puts our people at risk, then I have an obligation as president to do what I can without them.”

Man vågar eller vill liksom inte tänka på vad det stora landet i väster håller på att förvandlas till och vad som sakta håller på att ske. Tanken är så otrolig att många bara fnissar och slår bort den med en handviftning.

De Fördömdas Planet och obekväma faktum

Walter Starck, en av de ledande forskarna och pionjärerna kring korallrevsforskningen i världen, skriver intressant i På Quadrant Online om Antropogenic Global Warming

Sammanfattningsvis visar artikeln på hur demokratiska människors ökande insikt om att AGW är en bluff och enbart framställer demokratier i dålig dager. Kan detta vara ett av kommunistinternationalens syften? Nåväl, …

Starck radar upp de vanligaste variationerna på undergångs- och förstörelsetemat som kablas ut i TV, radio och tidningar med jämna mellanrum och sågar dem jämns med fotvårtorna:

[…] Climate alarmists claim that the global climate has warmed by about 0.7°C over the past century and that this is entirely due to the greenhouse effect of fossil fuel emissions. Even if one ignores the sundry uncertainties involved in the amount and cause of any such warming and accepts the entire fraction of a degree as real and due solely to the use of fossil fuels, why should this be so alarming? 0.7° is only a small fraction of the warming which occurs daily between night and day or winter and summer or from one day to the next.  It is an amount which commonly occurs while one is eating breakfast or within a few minutes of the sun emerging from behind clouds.  As an annual average it is about what one might expect from moving a two hour drive along the coast or a hundred metres downhill.  In other words, it’s barely perceptible, trivial in either detriment or benefit and totally incommensurate with all the dramatic claims being made.

[…] The idea that a few degrees of warming will somehow wreak havoc on the environment arises from the postmodern mythology of nature as fragile and existing in a delicate state of balance which is vulnerable to collapse at the slightest disturbance. If caused by humans, any detectable effect is described as an impact.

[…] This fairy tale view of nature has found strong appeal with the large population of urban non-producers which our increasing prosperity has spawned. Environmentalism offers them a satisfying sense of righteousness and absolves any need of gratitude for the effort from others their way of life demands or guilt about the massive impact it imposes on nature.  In reality, the delicate fragile myth bears little relation to the tough, hard, messy and often tragic struggle which is life in nature. This is also the reality with which primary producers must cope in order for the urban cocoon to exist. Without a constant flow of energy, food and water the condition of life in the huge modern urban areas would become desperate within a few days; and ironically, it is where the naïve demands of climate alarmists would quickly lead if fully implemented.

Det är en insiktsfull analys Starck ger av hur den miljö- och klimatindustri fungerar som har till syfte att ”omvända” oss syndfulla naturförstörande urbana lättingar.

De övriga käpphästarna du säkert hört varianter på i media är hur havsnivån ökar och hotar att dränka bosättningar och ödelägga tusentals människoliv. Utrotning av av tusentals djurarter påstås givetvis också vara en konsekvens av ökande värme på jorden.

Korallrevens påstådda oerhörda känslighet inför mänsklig indirekt påverkan är en annan viktig banérförare i kampen mot och avvecklandet av den västerländska välståndsmaskinen. Starck har dock en annan historia att berätta för oss demokratiska medborgare om orsakerna till de vitblekta korallreven:

[…] Coral reefs have survived everything from asteroid impacts to ice ages and even extensive reconfiguration of the oceans and continents by plate tectonics. Nevertheless, the self-appointed experts of climate change tell us that coral bleaching due to a barely detectable warming threatens reefs with extinction and is already devastating them through coral bleaching events. […] What the doomscryers have failed to recognise is that the warm water associated with bleaching events does not come from heating of the atmosphere but is a result of periods of extended calm weather when normal wave driven mixing ceases and a shallow surface layer heats up from the sun. A week or more of calm weather can result in the upper metre or two of the ocean becoming bathtub warm. […] The strong bleaching events claimed to be due to climate change have all been the result of this kind of El Niño associated calms which have nothing to do with atmospheric co2 […] Scars from numerous past bleaching events can be seen in the skeletons of corals over the past thousand years and also in fossil corals from millions of years ago.

Där ser man. Undanhållandet av obekväma faktum går uppenbarligen igen i all verklighetsbeskrivning hos våra människoälskande planeträddare. De ljuger inte men de säger inte heller hela sanningen. De anser säkert att de arbetar med helgade medel.

Så därför använder jag mig av den ännu mänskliga rättigheten (men ännu ej den demokratiskt politiska förmånen) att betacka mig för denna sortens människors allomfattande politiska avsikter, som denna natur-, miljö- och klimatalarmism till syvende och sist kokar ner till.

Starck fortsätter sina smått prosaiska sågningsövningar av alarmisterna genom att avhandla de mest kända käpphästarna och påstådda hoten som vi matas med och det är allt ifrån metangasutsläpp från nötboskap, alternativ energi och mediafenomenet att Goda Nyheter på det här området är Dåliga Nyheter och hur klimatexperterna fungerar.

Han fortsätter med en styckerubrik som handlar om ClimateGate, en annan om hur Peer-Review går till, en annan om var forskarpengarna på området kommer ifrån (Starck lär ju veta). Litanian verkar inte ha någon ände men han avslutar faktiskt med den nästan viktigaste punkten i hela bluffen och det är kvalitén på vetenskapen som bedrivs, den urusla alltså.

Det är mycket intressant läsning och ger en AGW-kritiker en rejäl arsenal av argument.

Så till exempel är ju Stora Barriärrevet ett av medias käraste och tydligaste exempel på hur fruktansvärt vi människor indirekt skadar vår planet, eller hur? Saken är  bara den att det finns inga synliga bevis, inte om man skall tro det som står i Walter Starcks artikel från 2005 i alla fall, ”Great Barrier Reef threatened: so where is the evidence?”

Om inte den mediala sanningen befriar dig är det nåt fel på de filter den måste passera igenom!

”It’s a Cultural War Going On”

”I’m at war with these people and my entire goal is to destroy them, … I’m not playing for the establishment, I’m playing for the american people”.

Accuracy In Media har tittat på hur amerikanska media rapporterar och beskriver Andrew Breitbart. Det är fascinerande att se med vilken intensitet och frenesi vänsterjournalister och andra vänsterpolitiska medhjälpare spyr ut sitt hat mot den man som bäst lyckas/lyckats klä av dem all politisk förljugenhet om lyckan med den socialistiska totalstaten som planerar allt för de enskilda individerna och/eller familjen för deras egna inarbetade pengar.

De flesta vet att ju mer indignerad och upprörd någon blir av vederhäftig kritik desto mer nära sanningen om ett avslöjande av dem är du. Det är uppenbarligen någontin som oroar folket i underhållningsbranchen, alltså de omåttligt överbetalda (vänster)kändisarna och deras vänsterpolare, de subjektiva (!) journalisterna.

Underhållningsbranchen är ett kraftfullt politiskt verktyg. Det är inte konstigt att det är där det kulturella slagfältet har sin största skådeplats.

Tur är också att Internet är ett så fantastiskt, folkligt kommunikationsmedel (om man orkar sålla ut all viktig info från det övriga skräpet) som kan ge så många perspektiv på politiska konflikter där kombattanterna aspirerar på att ta makten över våra liv…och våra pengar. Det handlar sällan om att de vill ta makten för att ge oss kontrollen över våra liv men det där har ni säkert tänkt på.

The Liberal Media’s War Against Andrew Breitbart

Förmynderiets ansikte

Dick Erixon klär av stockholmsvänstern och deras syn på vad höjda skatter har för effekt i våra plånböcker och hur det påverkar våra konsumtionsmönster.

Vänstern har en patologisk felsyn på det här med frihet det är alldeles uppenbart. Dom anser på fullaste allvar att det är dom (makten) som skall bestämma vad vi medborgare skall konsumera … i ett fritt samhälle.

Givetvis stoppar det ju inte med att bara styra konsumtionsmönster, de vill ju styra och ställa i precis allt vi gör men det är i plånboken allting tar sin början. Så pass begriper även socialister av ekonomi. Pengars värde däremot är det sämre ställt med eftersom de är så vana att slänga andras pengar omkring sig.

Vänstern verkar mer se till Maktens frihet att diktera medborgarnas handlingar in i minsta detalj. På så vis kan de ju dessutom cementera sin egen maktposition för långa tider, trots att vi har ”demokrati”… jag menar, det är dom ju så vana vid att det säkert utvecklats till traditions- och vanetänkande.

Dom är offer för och förblindade av sin egen patologiska politiska felsyn om hur man ser till medborgnas väl och ve för att istället som nu, prioritera sin egen maktpolitiska situation den närmaste mandatperioden.

Om detta må vi upplysa, utbilda och informera medborgarna.

Vi behöver förändring för landets och folkets väl

Historikern Gunnar Wetterberg skickar en bredsida mot utformningen på och arbetssätten i den svenska riksdagen i artikeln, ”Färglösa ledamöter förlamar riksdagen”. Wetterberg skriver:

Jag tror att proportionaliteten bär en stor del av ansvaret, men det brukar inte vara lätt att få riksdagen att reformera sig själv. Varje gång valmetoden kommit på tal har närsynta partitaktiker omedelbart räknat på utfallet för egen del. När enkammarriksdagens storlek skulle fastställas tog man till en rejäl siffra för att så många som möjligt av de gamla kamrarnas medlemmar skulle kunna överleva väljarnas dom.

De förändringar som behöver göras menar Wetterberg är följande:

Tydligare koppling mellan väljare och valda!

Färre ledamöter!

Koncentrera utskotten!

Grilla regeringen!

Jag kan riktigt se hur alla de, vars omedelbara tillvaro och verklighet, som kan tänkas bli berörda av dessa förändringar skruvar på sig av obehag och olust.

Känslan infinner sig att folkets och landets väl och ve på nåt sätt kommer att sättas i andra hand om den rådande arbetsordningens företrädare skall sättas att såga av väl valda grenar i den yviga, spretiga och framför allt oerhört kostsamma riksdagsbuskens arbetsformer.

Ett mer globaliserat (och svävande) sätt att uttrycka det hela på är att utropa: We Need Change!

I jämställdhetens namn: Avveckla könet

Läs den intressanta artikeln, ”Varifrån kommer genusvansinnet”, av Tanja Bergkvist.

Det är framför allt härligt att ta del av och höra en kvinnas åsikt om detta, annars tror man ju att det bara är chauvinistiska mansgrisar som nöffar grymt när de hör ordet genus snart sagt varje dag i (v)-media.

Genusvetarna vill gärna avskaffa könet, det biologiska såväl som det sociala (det förra eftersom det enligt vetenskapen har inflytande på det senare, även om genusvetarna sällan officiellt vill prata om detta), och när vi alla omvandlats till dessa “könslösa” varelser så kommer vi blott att kunna föröka oss genom delning likt amöbor. En röst på de politiker som upprätthåller genusmaffians verksamhet är därför en röst på ett amöbasamhälle. Detta innebär förvisso att evolutionen avstannar, men vad har väl denna lilla detalj för betydelse när vi faktiskt pratar om att uppnå “jämställdhet” a la 2009!

Och som signaturen Uffe säger i kommentarerna till Bergkvists artikel, så kanske det vid studiet av en atlas kommer påpekas att landet Sverige har en för avlång och för manligt fallisk form och därför nog kommer att behövas formas om.

Det är även intressant att ta del av de övriga kommentarerna. Signaturen Erik säger, till exempel:

[…] Det verkliga vetenskapliga problemet är att man överhuvudtaget inte ägnar sig åt vetenskap. Och då man inte bryr sig om vetenskapliga regler så är att basera kritik på sådana att slänga pärlor till svinen. Och ja, jag har faktiskt läst en hel del genuslitteratur såväl som retorik, kulturvetenskap och medievetenskap så den där ursäkten att jag är naturvetare (som Tanja av vissa anklagas vara) som inte “förstår” humaniora funkar inte heller här. Snarare är problemet att de flesta som diskuterar genusteori antingen har den politiska åsikten eller inte kan någonting om genusteori men förutsätter med den auktoritetstro som Alan Sokal visade att om de finns och kallar sig …vetenskap så måste de veta vad de talar om. […]

Etablissemangets jägare

[…] Frågan är hur kunde det bli så här? Varför känner sig människor kränkta och diskriminerade över allt möjligt när vi, trots allt, måste leva i ett av världshistoriens mest toleranta samhällen någonsin? Journalisten Maciej Zaremba verkar vara svaret på spåren:

Jag är rädd atta Staten är medvållande till anarkin på kränkthetens område. Hur kan en rättsvårdande myndighet skriva ‘Det är du som avgör vad som är kränkande’? Detta nonsens står på DO:s hemsida. Jag kan själv avgöra om jag har ont i benet eller känner mig kränkt. Men vad som är kränkande (och kan rendera skadestånd) kan omöjligen den klagande bestämma själv. Absurditeten framgår om man byter ut ordet ‘kränkning’: Det är du som avgör vad som är fortkörning.

– sidan 45 – 46 i boken ”Folkhemmets Balkanisering”

[…] Diskrimineringsombudsmännen, som utgör diskrimineringsindustrins kärna, har en strategiskt viktig funktion. De bidrar till att skapa gratispublicitet i frågan. Med förhållandevis lite pengar, så får de ett enormt genomslag. Att få samma genomslag genom köpt mediautrymme skulle ha kostat mångmiljonbelopp. Någon kritisk granskning är aldrig aktuell av diskrimineringsindustrins dystra alster. När någon utanför detta brödra- och systerskap av diskrimineringsjägare för en gångs skull tittar närmare på området brukar helt andra förklaringar kunna hittas. Men det spelar ingen roll. Diskrimineringsindustrin lyckas alltid överrösta en oppositionell röst.

– sidan 60 – 61 i boken ”Fokhemmets Balkanisering”

[…] Det nuvarande förhållningssättet legitimerar hjärnspöken (Nogger Black-debatten), premierar över känslighet (se HBT-rörelsen) och medför att narcissism (alla) övertrumfar sunt förnuft. Så går det när subjektiviteten anger riktmärke. […] För svaret är att diskrimineringslagstiftningen paradoxalt nog verkar leda till ökad diskriminering. Fler diskrimineringsgrunder, generösare definitioner, galopperande subjektivism, slappa bevisregler och en allmänt kravlös inställning leder sannolikt till att personer såväl innanför som utanför de erkända diskrimineringsgrupperna känner sig diskriminerade. Subjektiviteten i systemet ökar därmed konfliktytorna i samhället.

– sidan 47 – 48 i boken ”Folkhemmets Balkanisering”

Ljudet av pengar i ett avloppsrör

Via bloggen En kättares notiser… läser vi att utbyggnaden av vindkraften skall snabbas på och för att det skall bli praktiskt genomförbart så måste den gängse byråkratiska processen snabbas upp, vilket bland annat innebär att t.ex. PBL:s krav på detaljplan och bygglov åsidosätts. Det finns mer invändningar mot att lägga allt för många ägg i vindkraftskorgen:

Problemet med vindkraften är emellertid att den måste backas upp av reservkraft eftersom vinden är opålitlig. Den bästa reglerkraften är kraftbolagens vattenmagasin. Ju mer vindkraft som byggs, desto mer av vattenkraften måste användas som reglerkraft. Och då får vi, enligt vissa branschanalytiker, en ”vindkraftsparadox”, det vill säga att vindkraften binder upp vattenkraften vilket ställer krav på mer kärnkraft som en pålitlig energibas.

– Ny Teknik, i artikeln ”Rena rama vindkraftssnurren”

När rätt bara helt enkelt är rätt och inte politik

Peter Schiff är ekonomen som förutsade den rådande ekonomiska kraschen och efterföljande krisen redan för fyra år sedan och hånades av alla ekonomiska för-stå-sig-påare och tyckare och politiker.

Nu sågar han alla regeringars agerande och fingrande i den ekonomiska politiken jäms med fotknölarna.

Det är politikerna som ställt till det här, enligt Schiff. De måste fås att förstå sin roll i det hela och träda tillbaka. Obama gör givetvis tvärtemot Schiffs råd. Höll han sina kladdiga fingrar borta i det här läget, så vore DET verkligen CHANGE.

Det är en dyster prognos Schiff gör för USA:s framtida roll i världen som dess ledande ekonomiska nation, om de fortsätter på Obamas inslagna väg att göra precis som sina politiska företrädare, nämligen att kasta friska pengar efter sjuka pengar, bara för att blidka en opinion.

Tyvärr går Schiffs varningsrop också att överföra på all annan konsensuspolitik i vår samtid. Den politik som påkallar samstämmighet och starkt enande mot de hotande farorna, både från himlen och underjorden, och som utesluter, pekar ut och fjärmar de som är kritiska till den taktfasta och uppblåsta hyllningsparaden.

Lögner, rena och skära lögner

How will we manage to get environmentalism out of the clutches of religion, and back to a scientific discipline? There’s a simple answer: we must institute far more stringent requirements for what constitutes knowledge in the environmental realm. I am thoroughly sick of politicized so-called facts that simply aren’t true. It isn’t that these ”facts” are exaggerations of an underlying truth. Nor is it that certain organizations are spinning their case to present it in the strongest way. Not at all—what more and more groups are doing is putting out is lies, pure and simple. Falsehoods that they know to be false.

– Micheal Crichton, i artikeln/föreläsningen ”Environmentalism as Religion” på Commonwealth Club, San Francisco, CA September 15, 2003

Geo-engineering i sann Sovjetanda

Det senaste påfundet i klimatkatastrofskretsar är att finna på tekniska lösningar för att gå in och laborera i jordens intrikata atmosfär för att KYLA NER JORDEN (gränserna för grönokratins galenskaper finner snart sina historiska paralleller).

I detta känsliga system vill nu forskare (och politiker) gå in å börja styra om under förevändningen att det måste göras NÅT NU, eftersom dessa människor är helt målstyrda på att den Globala Uppvärmningen (klimatets naturliga förändring) ÄR orsakad av människan (den politiska piskan och berättigandet) OCH att det därmed leder till en katastrof…om inget görs.

[…] There are many other problems. For example, they assume differences in the amount of iron are unnatural as are the variations in the number of phytoplankton. This false thinking is driven by the false assumption that change and variability are not natural in nature. […]

I en artikel på Environmental Research Web, säger John Latham på National Center for Atmospheric Research i Boulder :

The geoengineering community believes the chance of achieving the necessary reductions in CO2 to avert likely catastrophe are virtually zero, so it is necessary and responsible to examine alternative ways of stabilizing global temperature. […]

The trouble with the geoengineering at the moment, say the UEA researchers, is the lack of quantitative framework for evaluating projects. What’s more, they suggest that the enthusiasm of certain proponents has created a skewed view, where a handful of schemes are surrounded by bold but unsubstantiated claims.

Varför har fokus kommit att läggas på att stabilisera jordens temperatur? Den fluktuerar ju naturligt över decennierna, århundradena och millenierna? Är det någon som funderat kring faran med dessa geotekniska experiment och de olika klimatreglerande tekniska systemens konsekvenser OM de inte fungerar som det är tänkt i praktiken?  Om deras datormodeller inte går att föra över till verkligheten. Då kanske det verkligen blir läge att snacka om katastrof à la bästa Hollywoodscenario, ”The Day The Climate Engine Went Heywire”.

I det förra århundradet, då det fanns en teknokratisk förtryckarStat som kallades Sovjetunionen. Där, och då, i just denna stat fanns det inga hinder för vad man kunde åstadkomma med tekniken. Himlen är bokstavligen ‘the limit’.

Stora bevattningsprojekt sattes till exempel igång på 60-talet) för att vända de stora sibiriska flodernas lopp (Amur Darya, Syr Darya och Ob) för att odla upp öknen och framställa ris, meloner och sädesslag och framför allt det ”vita guldet” (bomull). Det var ju bara överflödigt eller dåligt utnyttjat vatten som rann ut i det insignifikanta ishavet i norr. Det kunde användas bättre genom att bevattna öknen. (Hur påverkar det isbildningen i ishavet i våra dagar?)

De flesta känner idag till att den en gång så mäktiga Aralsjön fick betala det högsta priset. Idag finns den inte kvar.

Andra liknande historiska geo-ingenjörsprojekt ägde ju rum under det tidiga kalla kriget, då både USA och Sovjet laborerade och experimenterade kring Climatological Warfare.

An even more gargantuan proposal aimed directly at climate. Around 1956, Soviet engineers began to speculate that they might be able to throw a dam across the Bering Strait and pump water from the Arctic Ocean into the Pacific. This would draw warm water up from the Atlantic. Their aim was to eliminate the ice pack, make the Arctic Ocean navigable, and warm up Siberia.

– Spencer Weart, i artikeln ”Climate Modification Schemes

Vad var det jag hörde någon säga? Försiktighetsåtgärder? Ja, jo, men det gäller bara när de neoliberala och neokonservativa krafterna bedriver sin miljö- och klimatförstörande egoistiska utveckling mot det DOM kallar välfärd och välstånd och utveckling för sig och sina kapital-imperialistiska intressen.

Vi Grönokrater och socialliberaler däremot vet ju vad som är bäst för ALLA.

J. Hansens f.d. chef avslöjar sig som Klimatskeptiker

Bloggen Watts Up With That? Har uppmärksammat ännu en avhoppare från det totalitära klimattåget som rusar mot katastrofens brant.

Den här gången är det ingen mindre än James Hansens tidigare chef John S. Theon, f.d. chief of the Climate Processes Research Program at NASA och även tidigare Chief of the Atmospheric Dynamics & Radiation Branch, som slänger av sig tvångströjan. Det blev väl alldeles för varmt till slut, kan man gissa.

Han uppskattar tillfället att äntligen få berätta att han anser att människan inte är orsak till den påstådda och eventuellt katastrofala förändringen av klimatet.

I appreciate the opportunity to add my name to those who disagree that global warming is man made,” Theon wrote to the Minority Office at the Environment and Public Works Committee on January 15, 2009. “I was, in effect, Hansen’s supervisor because I had to justify his funding, allocate his resources, and evaluate his results […]

[…] Hansen was never muzzled even though he violated NASA’s official agency position on climate forecasting (i.e., we did not know enough to forecast climate change or mankind’s effect on it). Hansen thus embarrassed NASA by coming out with his claims of global warming in 1988 in his testimony before Congress

För nytillkomna i klimatdebatten så är James Hansen NASAs chefsklimatolog (nä, inte kosmetolog, klimatolog. Fast vid närmare eftertanke, så…) på GISS (Goddard Institute for Space Studies) och den man som först började yra om klimatet och en stundande katastrof 1988 i  USAs Kongress. Han är även den vars klimatdata det oftast citeras från och refereras till i gammelmedia. Ja, ni vet de där tidningarna och journalisterna som totalt tappat bort sitt updrag om att granska, kritisera och ifrågasätta Maktens (VälfärdStaten) skenbara särintressedemokrati i Sverige.

Det är någonting speciellt med alla dessa f.d. chefer och pensionerade forskare och vetenskapare. De har en förmåga att låta tunga löpa fritt och säga som det är och det dom VERKLIGEN anser, tycker och tänker EFTER de slutat sina forskarkarriärer.

Tänk även på att det endast behövs en enda person som har rätt när det gäller vetenskap och forskning. Därför är det intressant att ta del av denna U.S. Senate Minority Report.

Några minnesvärda citat ur kommentarerna:

Greg F

C’mon now, we all know James Hansen is a top of the line scientist without a politically motivated bone in his body.

Not entirely accurate, he does have one bone that is politically motivated. Unfortunately it is his jaw bone.

***************************

bucko36

“Fresh Air” seems to be “leaking” from inside the NASAs “hot air” balloon! It’s about time.

***************************

Robert Wood

Psi:

there are many very important sub-grid scale processes that the models either replicate poorly or completely omit…” Can someone explain what this means?

What is meant is that the models are useless.

****************************

George M

Unfortunately, this is another sterling example of NASA’a dysfunctionality; boss fails to discipline underling. Probably to keep the funds rolling in. Sad, isn’t it? Maybe the oil companies should buy NASA. See how that sits with the greenies.

****************************

David Ermer

Unfortunately this will make absolutely no difference in the ’scientific’/political debate. It will be ignored and I predict this guy will be characterized as having senile dementia or some such.

****************************

Craig M.

This will not get nearly as much media coverage as “Climate change irreversible for 1000 years”, “Obama gets a new dog” or “Britney Spears goes to the washroom”

****************************

Medeltidsauktoritet styr och fakta ignoreras

The Renaissance began when the absolute authority of the church and ancient texts was overthrown. Science then evolved as our most reliable method for acquiring knowledge, free of superstition and political authority. Suppose you wanted to know whether big cannonballs or small cannonballs fell faster. In medieval times you argued theoretically with what could be gleaned from the Bible, the works of Aristotle, or maybe a Papal announcement. In the Renaissance you ignored the authorities and simply dropped cannon balls from a tower and observed what happened – this was science, where empirical evidence trumps theory.

Så skriver den välmeriterade forskaren David Evans i artikeln ”The ETS: Completely Unnecessary” (ETS – Emission Trading Scheme).

Han menar att många investerat sitt åsiktskapital i AGW-teorin (AGW – Antropogenic Global Warming) och verkar helt bortse från att det i huvudsak är staten i alla länder som sponsrar denna typ av politiserad forskning. Det finns alltså en politisk avsikt (vinst för politikerbranchen) med att föra fram teorin om att människans utsläpp av CO2 är skadlig för klimatet så till den grad att det leder till katastrof OM inget görs NU (bråttom, bråttom, bråttom, alltså).

Evans menar att AGW-anhängarna är känslomässiga,  medeltida och okunniga i sitt sätt att tänka och resonera vad gäller forskningen och dess metoder och de verkliga implikationerna av det dom står för.

Antingen beror detta på att de inte förstår bättre och bara hasplar ur sig saker för att andra de anser sig lita på säger så eller för att de ärligen vill rulla tillbaka samhällsutvecklingen så som vi känner den tillbaka till tiden för Renässansen och Upplysningsidealens uppkomst.

Läs även en annan (bättre) sammanfattning på bloggen En Kättares Notiser…

En ny Grön Aristokrati

Ben Pile skriver om den nya Gröna Aristokratin  i The Register.

Aristocrats once were referred to as ‘the nobility’, or ‘nobs’. These days we prefer decisions to be made democratically – the idea being that we can judge for ourselves which ideas serve our interests, thank you very much, ma’am.

But in recent years, politicians have sought legitimacy for their positions from outside of the democratic process. A new aristocracy is emerging from the emptiness of UK politics – and it’s considerably more virtuous than thou.

Pile förklarar utförligare i sin artikel ”The New Green Aristocracy (They don’t work for you)” att politikerna idag söker ny legitimitet utanför den demokratiska processen hos dessa klimat- och miljöalarmerande Grönokrater som i sin tur hämtar och backar upp sina argument för sin politik med vacklande vetenskap och dubiösa forskningsresultat.

Politikerna återger i och med detta allmänhetens cyniska inställning till politiker med sin egen cyniska inställning till politiken, menar Ben Pile.

Pile säger vidare att de är mer angelägna om att framhålla sina egna högre stående dygder och etiska grunder än att förklara konsekvenserna och potentialen i deras politiska idéer.

Contrary to many a green claim, science has been unable to provide unambiguous advice from which climate change policies can be formulated. Hence Labour, the Tories, the Lib-Dems, the Greens, and various activists, have all made different policies, and argued that the others will lead us inevitably to environmental catastrophe.

[…] Perhaps it could still be claimed that society is more vulnerable to climate than was previously understood. But, again, this is not “science”. It’s a speculative claim about the extent to which the direction of society is determined by climatic conditions – and exactly the kind of soft judgement which Turner admits.

[…] The purpose of the climate change bill is not to save us from catastrophe, but to set the scene for a new climate change aristocracy to rule over us in its own interests.

Se, där! En granskande journalist

Maria Abrahamsson på SvD skiljer ut sig från de andra i den svenska journalistkåren genom att granska en svensk myndighet, annan än Försäkringsjkassan.

Brottsförebyggande Rådets, BRÅ (som kostar skattebetalarna 60 miljoner om året), chef och verksjurist författade en artikel i DN om slutsatserna i en rapport om det fotbollsrelaterade våldet där likheterna med den organiserade brottsligheten framhölls särskilt tydligt.

Författaren till rapporten, Lin Nordqvist, ansåg dock att det inte alls gick att dra sådana paralleller som artikelförfattarna gjorde. Maria Abrahamsson undrade därför:

Hur reagerade man i så fall på departementet? Brås viktigaste uppgift är trots allt att till gagn för brottsbekämpningen förse regering och riksdag med faktaunderlag som kan ligga till grund för väl avvägda beslut. […]

För övrigt kan jag berätta att jag före jul begärde att få se en hos Brå förvarad handling som bygger på protester från ett tjugotal tidigare och nuvarande anställda. Lita på att generaldirektörens beslut att inte lämna ut det kritiska aktstycket till mig är överklagat.

En inte allt för vågad spekulation är att herrar & fruar ministrar tycker det är jobbigt att läsa rapporter titt som tätt från myndigheter och NGO:er som anser att deras insikter omedelbart bör överföras till praktisk politik innan katastrofen är ett faktum.

Vågar man gissa att det kan finnas liknande, bristande paralleller i slutsatser mellan Naturskyddsföreningens katastrofrapporter om än det ena och än det andra i Guds Sköna Natur och deras alarmartiklar i etablissemangets prassliga media?

National Office for Cyberspace

Som om Amerikas Förenta Stater inte hade nog med myndigheter.

I USA höjer ett antal teknikexperter ett varningens finger för det alltmer tilltagande spionaget på Internet mot amerikanska myndigheter och företag.

Givetvis är det Staten som skall rättfärdiga den inkompetens på säkerhetsområdet som föregått den 94-sidiga rapport som lagts fram av – The Commission On Cybersecurity for the 44th Precidency – angående den bristande e-Säkerheten hos företag och myndigheter i USA.

En av kommentatorerna till artikeln är kallsinning i sin bedömning och anser att inrättandet av en Cyber-Tzar för att ta hand om säkerheten på Internet inte är nåt annat än ett PR-jippo.

———-

Det går ett spöke genom världens socialliberala Välfärdsstater som stönar uppgivet, ”Alltid mer. Aldrig nog.”