Världens högsta samhällsförstörande skatteförtryck

The urge to save humanity is almost always a false front for the urge to rule

– H L Mencken

Nu vill centralmaktens förlängda verkställande arm, jordbruksverket, införa en köttskatt för att ”minska utsläppen”. Lägg märke till att det är under en borgarallians detta sker.

Det Dominerande Sociala Temat: Folk behöver mer av statliga skattefinansierade myndigheter som kan tala om för dem vad de skall äta, för klimatets skull. Mer överstatlighet gynnar både miljön och klimatet, globalt sett.

Den Fria Marknadsanalysen: Staten behöver reglera och styra upp den tunnelseende, hänsynslösa marknaden och privata produktionen av matkött som skövlar inneboende ovärderliga skogs- och naturvärden för snöd vinnings skull utan hänsyn till att även klimatet förstörs och därmed skapar en framtida klimatkatastrof.

Det centralmakterna egentligen vill är att påverka och styra vårt sätt att äta. Genom att förhindra folk i världen från att få tillgång till en av de största proteinkällorna som motverkar svält så planerar man (hoppas man) att decimera jordens befolkning. De som först och främst drabbas av detta är de som idag har svårt att få tillgång till kött.

Så den stora planen är att sänka levnadstandarden i Väst samtidigt som man låter den gamla u-landsvärlden höja sin levnadsstandard i sin egen takt. En dag möts dessa världar i en någorlunda standardmässig jämvikt och då är det dags att införliva Romklubbens Agenda om ett centralt globalt styre. Detta är ett scenario som det är svårt att sia om när det kommer att inträffa men alla ingredienserna för en centralpolitisk global stuvning har inhandlats för länge sen. Det som återstår är bara att hitta den kock som anses lämpligast att röra ihop alla ingredienserna.

Så tänk på det, talet om att ”minska utsläppen för att rädda klimatet” är enbart förevändningar som pekar mot, som skall hjälpa oss små förvirrade medborgare att associera till det högre klimat- och miljöräddande syftet som egentligen endast en global regering i slutändan kan ”ta hand om”. Centralregeringarna runt om i världen är bara till för att knuffa medborgarna i alla länder i rätt riktning via olika skatteinjicerande styrmedel.

Skatt är det perfekta vapnet för den totalomfattande social- och moralstaten att använda mot försvarslösa medborgare som inte förstår sitt eget bästa eller vad som är bra för världen, klimatet och miljön, dels för att finansiera sin egen verksamhet, dels för att hota med sina moraliska pekpinnar: ”eftersom ni inte gör rätt kommer vi att beskatta ytterligare en del av ditt miljöförstörande beteende”.

Det är ungefär som att säga: eftersom ni gör fel kommer ni att få betala en skatt till Centralmakten för att ni skall göra rätt (men reglerna gäller inte för oss som har Makten) och när vi väl tvingat er att göra rätt, leva rätt, äta rätt, bo rätt, åka rätt så kommer vi att tvinga folk att fortsätta betala denna göra-rätt-skatt medans vi letar efter andra saker vi kan komma på som ni gör fel och som vi kan beskatta. Vi måste ju ha pengar till alla kontrollorgan som skall organisera kontrollen av er.

Framtiden i totalstaten, vare sig den kommer att vara global eller regional, kommer inte att dra sig för att hitta på allt mer intrikata förevändningar för att få det att framstå som fullständigt moraliskt accepterat att den fingrar, justerar, styr och ställer i våra och i deras tycke, rätt ointressanta små privatliv via skatter … allt för vårt eget bästa och framför allt … för jordens klimats bästa.

Den dag folk och medborgare lär sig att Statsstyrd Kapitalism på en över- och sönderreglerad ofri marknad, där endast storföretagen och kompiskapitalet har råd att betala för att få åtnjuta alla statliga handelsprivilegierna, inte är nåt annat än socialism i fårakläder, den dagen kanske folk inser vilket oerhört kraftfullt maktinstrument som tagits ifrån dem.

De vill få oss att tro att det endast finns en sorts välfärdsmodell … deras modell. Det är som att vargar talar om för fåren att de kan bestämma på vilket sätt vargarna skall äta upp dem.

Det maktinstrument som kallas Folkkapitalism och fria marknader gynnar nämligen inte centralmakt och inkompetenta politiska beslut som är till medborgarnas ekonomiska nackdel. Medborgarna kan då nämligen rösta med fötterna precis när de vill genom att avstå från eller göra visa ekonomiska små vardagsval med lejonparten av sina egna intjänade pengar. Snacka om direktdemokrati inympad i vardagslivets själva DNA, va? Folket har hand om ALLA pengar via sina egna decentraliserade penningpungar, utan några skendemokratiskt tillsatta lokal- eller rikspolitiker som i första hand ser till hur de skall rädda sitt eget skinn (karriären) före varje politiskt beslut de tar.

Nåt land måste börja … föregå med gott exempel. nån gång.

Oj, oj, oj …

Obama talar till väl utvalda delar av folket och får applåder:

“I refuse to take ‘no’ for an answer,” Mr. Obama said in Shaker Heights, drawing applause from his audience. “When Congress refuses to act and as a result hurts our economy and puts our people at risk, then I have an obligation as president to do what I can without them.”

Man vågar eller vill liksom inte tänka på vad det stora landet i väster håller på att förvandlas till och vad som sakta håller på att ske. Tanken är så otrolig att många bara fnissar och slår bort den med en handviftning.

De Fördömdas Planet och obekväma faktum

Walter Starck, en av de ledande forskarna och pionjärerna kring korallrevsforskningen i världen, skriver intressant i På Quadrant Online om Antropogenic Global Warming

Sammanfattningsvis visar artikeln på hur demokratiska människors ökande insikt om att AGW är en bluff och enbart framställer demokratier i dålig dager. Kan detta vara ett av kommunistinternationalens syften? Nåväl, …

Starck radar upp de vanligaste variationerna på undergångs- och förstörelsetemat som kablas ut i TV, radio och tidningar med jämna mellanrum och sågar dem jämns med fotvårtorna:

[…] Climate alarmists claim that the global climate has warmed by about 0.7°C over the past century and that this is entirely due to the greenhouse effect of fossil fuel emissions. Even if one ignores the sundry uncertainties involved in the amount and cause of any such warming and accepts the entire fraction of a degree as real and due solely to the use of fossil fuels, why should this be so alarming? 0.7° is only a small fraction of the warming which occurs daily between night and day or winter and summer or from one day to the next.  It is an amount which commonly occurs while one is eating breakfast or within a few minutes of the sun emerging from behind clouds.  As an annual average it is about what one might expect from moving a two hour drive along the coast or a hundred metres downhill.  In other words, it’s barely perceptible, trivial in either detriment or benefit and totally incommensurate with all the dramatic claims being made.

[…] The idea that a few degrees of warming will somehow wreak havoc on the environment arises from the postmodern mythology of nature as fragile and existing in a delicate state of balance which is vulnerable to collapse at the slightest disturbance. If caused by humans, any detectable effect is described as an impact.

[…] This fairy tale view of nature has found strong appeal with the large population of urban non-producers which our increasing prosperity has spawned. Environmentalism offers them a satisfying sense of righteousness and absolves any need of gratitude for the effort from others their way of life demands or guilt about the massive impact it imposes on nature.  In reality, the delicate fragile myth bears little relation to the tough, hard, messy and often tragic struggle which is life in nature. This is also the reality with which primary producers must cope in order for the urban cocoon to exist. Without a constant flow of energy, food and water the condition of life in the huge modern urban areas would become desperate within a few days; and ironically, it is where the naïve demands of climate alarmists would quickly lead if fully implemented.

Det är en insiktsfull analys Starck ger av hur den miljö- och klimatindustri fungerar som har till syfte att ”omvända” oss syndfulla naturförstörande urbana lättingar.

De övriga käpphästarna du säkert hört varianter på i media är hur havsnivån ökar och hotar att dränka bosättningar och ödelägga tusentals människoliv. Utrotning av av tusentals djurarter påstås givetvis också vara en konsekvens av ökande värme på jorden.

Korallrevens påstådda oerhörda känslighet inför mänsklig indirekt påverkan är en annan viktig banérförare i kampen mot och avvecklandet av den västerländska välståndsmaskinen. Starck har dock en annan historia att berätta för oss demokratiska medborgare om orsakerna till de vitblekta korallreven:

[…] Coral reefs have survived everything from asteroid impacts to ice ages and even extensive reconfiguration of the oceans and continents by plate tectonics. Nevertheless, the self-appointed experts of climate change tell us that coral bleaching due to a barely detectable warming threatens reefs with extinction and is already devastating them through coral bleaching events. […] What the doomscryers have failed to recognise is that the warm water associated with bleaching events does not come from heating of the atmosphere but is a result of periods of extended calm weather when normal wave driven mixing ceases and a shallow surface layer heats up from the sun. A week or more of calm weather can result in the upper metre or two of the ocean becoming bathtub warm. […] The strong bleaching events claimed to be due to climate change have all been the result of this kind of El Niño associated calms which have nothing to do with atmospheric co2 […] Scars from numerous past bleaching events can be seen in the skeletons of corals over the past thousand years and also in fossil corals from millions of years ago.

Där ser man. Undanhållandet av obekväma faktum går uppenbarligen igen i all verklighetsbeskrivning hos våra människoälskande planeträddare. De ljuger inte men de säger inte heller hela sanningen. De anser säkert att de arbetar med helgade medel.

Så därför använder jag mig av den ännu mänskliga rättigheten (men ännu ej den demokratiskt politiska förmånen) att betacka mig för denna sortens människors allomfattande politiska avsikter, som denna natur-, miljö- och klimatalarmism till syvende och sist kokar ner till.

Starck fortsätter sina smått prosaiska sågningsövningar av alarmisterna genom att avhandla de mest kända käpphästarna och påstådda hoten som vi matas med och det är allt ifrån metangasutsläpp från nötboskap, alternativ energi och mediafenomenet att Goda Nyheter på det här området är Dåliga Nyheter och hur klimatexperterna fungerar.

Han fortsätter med en styckerubrik som handlar om ClimateGate, en annan om hur Peer-Review går till, en annan om var forskarpengarna på området kommer ifrån (Starck lär ju veta). Litanian verkar inte ha någon ände men han avslutar faktiskt med den nästan viktigaste punkten i hela bluffen och det är kvalitén på vetenskapen som bedrivs, den urusla alltså.

Det är mycket intressant läsning och ger en AGW-kritiker en rejäl arsenal av argument.

Så till exempel är ju Stora Barriärrevet ett av medias käraste och tydligaste exempel på hur fruktansvärt vi människor indirekt skadar vår planet, eller hur? Saken är  bara den att det finns inga synliga bevis, inte om man skall tro det som står i Walter Starcks artikel från 2005 i alla fall, ”Great Barrier Reef threatened: so where is the evidence?”

Om inte den mediala sanningen befriar dig är det nåt fel på de filter den måste passera igenom!

”It’s a Cultural War Going On”

”I’m at war with these people and my entire goal is to destroy them, … I’m not playing for the establishment, I’m playing for the american people”.

Accuracy In Media har tittat på hur amerikanska media rapporterar och beskriver Andrew Breitbart. Det är fascinerande att se med vilken intensitet och frenesi vänsterjournalister och andra vänsterpolitiska medhjälpare spyr ut sitt hat mot den man som bäst lyckas/lyckats klä av dem all politisk förljugenhet om lyckan med den socialistiska totalstaten som planerar allt för de enskilda individerna och/eller familjen för deras egna inarbetade pengar.

De flesta vet att ju mer indignerad och upprörd någon blir av vederhäftig kritik desto mer nära sanningen om ett avslöjande av dem är du. Det är uppenbarligen någontin som oroar folket i underhållningsbranchen, alltså de omåttligt överbetalda (vänster)kändisarna och deras vänsterpolare, de subjektiva (!) journalisterna.

Underhållningsbranchen är ett kraftfullt politiskt verktyg. Det är inte konstigt att det är där det kulturella slagfältet har sin största skådeplats.

Tur är också att Internet är ett så fantastiskt, folkligt kommunikationsmedel (om man orkar sålla ut all viktig info från det övriga skräpet) som kan ge så många perspektiv på politiska konflikter där kombattanterna aspirerar på att ta makten över våra liv…och våra pengar. Det handlar sällan om att de vill ta makten för att ge oss kontrollen över våra liv men det där har ni säkert tänkt på.

The Liberal Media’s War Against Andrew Breitbart

Förmynderiets ansikte

Dick Erixon klär av stockholmsvänstern och deras syn på vad höjda skatter har för effekt i våra plånböcker och hur det påverkar våra konsumtionsmönster.

Vänstern har en patologisk felsyn på det här med frihet det är alldeles uppenbart. Dom anser på fullaste allvar att det är dom (makten) som skall bestämma vad vi medborgare skall konsumera … i ett fritt samhälle.

Givetvis stoppar det ju inte med att bara styra konsumtionsmönster, de vill ju styra och ställa i precis allt vi gör men det är i plånboken allting tar sin början. Så pass begriper även socialister av ekonomi. Pengars värde däremot är det sämre ställt med eftersom de är så vana att slänga andras pengar omkring sig.

Vänstern verkar mer se till Maktens frihet att diktera medborgarnas handlingar in i minsta detalj. På så vis kan de ju dessutom cementera sin egen maktposition för långa tider, trots att vi har ”demokrati”… jag menar, det är dom ju så vana vid att det säkert utvecklats till traditions- och vanetänkande.

Dom är offer för och förblindade av sin egen patologiska politiska felsyn om hur man ser till medborgnas väl och ve för att istället som nu, prioritera sin egen maktpolitiska situation den närmaste mandatperioden.

Om detta må vi upplysa, utbilda och informera medborgarna.

Vi behöver förändring för landets och folkets väl

Historikern Gunnar Wetterberg skickar en bredsida mot utformningen på och arbetssätten i den svenska riksdagen i artikeln, ”Färglösa ledamöter förlamar riksdagen”. Wetterberg skriver:

Jag tror att proportionaliteten bär en stor del av ansvaret, men det brukar inte vara lätt att få riksdagen att reformera sig själv. Varje gång valmetoden kommit på tal har närsynta partitaktiker omedelbart räknat på utfallet för egen del. När enkammarriksdagens storlek skulle fastställas tog man till en rejäl siffra för att så många som möjligt av de gamla kamrarnas medlemmar skulle kunna överleva väljarnas dom.

De förändringar som behöver göras menar Wetterberg är följande:

Tydligare koppling mellan väljare och valda!

Färre ledamöter!

Koncentrera utskotten!

Grilla regeringen!

Jag kan riktigt se hur alla de, vars omedelbara tillvaro och verklighet, som kan tänkas bli berörda av dessa förändringar skruvar på sig av obehag och olust.

Känslan infinner sig att folkets och landets väl och ve på nåt sätt kommer att sättas i andra hand om den rådande arbetsordningens företrädare skall sättas att såga av väl valda grenar i den yviga, spretiga och framför allt oerhört kostsamma riksdagsbuskens arbetsformer.

Ett mer globaliserat (och svävande) sätt att uttrycka det hela på är att utropa: We Need Change!

I jämställdhetens namn: Avveckla könet

Läs den intressanta artikeln, ”Varifrån kommer genusvansinnet”, av Tanja Bergkvist.

Det är framför allt härligt att ta del av och höra en kvinnas åsikt om detta, annars tror man ju att det bara är chauvinistiska mansgrisar som nöffar grymt när de hör ordet genus snart sagt varje dag i (v)-media.

Genusvetarna vill gärna avskaffa könet, det biologiska såväl som det sociala (det förra eftersom det enligt vetenskapen har inflytande på det senare, även om genusvetarna sällan officiellt vill prata om detta), och när vi alla omvandlats till dessa “könslösa” varelser så kommer vi blott att kunna föröka oss genom delning likt amöbor. En röst på de politiker som upprätthåller genusmaffians verksamhet är därför en röst på ett amöbasamhälle. Detta innebär förvisso att evolutionen avstannar, men vad har väl denna lilla detalj för betydelse när vi faktiskt pratar om att uppnå “jämställdhet” a la 2009!

Och som signaturen Uffe säger i kommentarerna till Bergkvists artikel, så kanske det vid studiet av en atlas kommer påpekas att landet Sverige har en för avlång och för manligt fallisk form och därför nog kommer att behövas formas om.

Det är även intressant att ta del av de övriga kommentarerna. Signaturen Erik säger, till exempel:

[…] Det verkliga vetenskapliga problemet är att man överhuvudtaget inte ägnar sig åt vetenskap. Och då man inte bryr sig om vetenskapliga regler så är att basera kritik på sådana att slänga pärlor till svinen. Och ja, jag har faktiskt läst en hel del genuslitteratur såväl som retorik, kulturvetenskap och medievetenskap så den där ursäkten att jag är naturvetare (som Tanja av vissa anklagas vara) som inte “förstår” humaniora funkar inte heller här. Snarare är problemet att de flesta som diskuterar genusteori antingen har den politiska åsikten eller inte kan någonting om genusteori men förutsätter med den auktoritetstro som Alan Sokal visade att om de finns och kallar sig …vetenskap så måste de veta vad de talar om. […]